Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tintomara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
velsmycke ting, som möjligen kunde komma en ung
kvinna att, »med en känsla av ljuft obehag»,
genomläsa Tintomara såsom den kvinnliga
korrespondenten, täll vilken den i brevform skrivna
recensionen var riktad, lär hava uttryckt sig. Det fanns
situationer, som kunde uppfattas såsom tvetydiga.
En bestämd erotisk prägel har b ex. den kammare,
i vilken Tintomara inlogeras av Reuterholm och
vilken genom en blinddörr står i förbindelse med Karl
XIII :s våning. De i sängen insatta speglame, i vilka
den gamle hertigen förstulet betraktar den sovande
Tintomara angiva tillräckligt ställets karaktär. Icke
mindre erotisk är den scen, som Reuterholm
anordnar för att tillmötesgå den förälskade Karl XIII:s
önskningar. Tintomara får befallning att avklädd,
endast överhöljd av ett fint silkesnät, ställa sig mitt
i rummet »med huvudet litet sänkt, armarne något
framåt, liksom inbjudande», tagande till mönster en
mannekäng, som man för detta ändamål ställt bredvid.
Tintomara, för vilken allt detta endast är en av
dessa avklädningar, vid vilka hon såsom f. d. dansös
är så van, går villigt in därpå, men i sista
ögonblicket anar hon oråd, hänger silkesnätet över
mannekängen och döljer sig själv i alkoven — och det blir
därför den med starka springfjädrar försedda
mannekängen, som i sin iskalla famn uppfångar den
inrusande Karl XIII.
Tvetydigt erotisk är också den scen, då Adolfine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
