- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
51

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förste Konsuln gick bakom med Edmée. Han gick
så långsamt, att hon hade all möda att icke gå ifrån honom.

»Hvad det är längesedan jag sett er, Mademoiselle
de La Feuillade. Hvarför ser man aldrig er och er tant i
Tuileriema? Är ni för rojalistisk att umgås hos oss?» Han
smålog och såg på henne under de stora hattskyggena. Den
grå kappan, som hängde löst öfver axlarna med tomma
ärmar, höll han lätt ihop med bägge händer.

Edmée rodnade. Hon gick ett par ögonblick tyst utan
att svara. Han betraktade ihärdigt från sidan hennes
ungdomligt mjuka profil med de långa ögonhåren mot den röda
kinden och det bronsbruna, krusiga håret, som föll ned under
den hvita suffletthatten. Hon var icke frusen som han, utan
hade blott öfver skuldrorna en kort, grön sammetskrage,
kantad med pälsverk, *ä la Lodoiska».

»Nå, ni svarar inte?» Hans röst var låg, smekande,
retsam, som om han talade till ett barn.

Plötsligt höjde hon beslutsamt hufvudet och såg rakt
och fullt på honom. »Å — ni vet inte... Det är något
jag så gärna vill säga, men jag vet blott icke, hur jag skall
uttrycka det.» — Hon stannade och sänkte åter blicken. —
»Jag förtjänar icke, att ni skaffade mig Belles-Rives och Mivry
tillbaka — jag vet nog, att ni gjorde det för abbéens skull,»
tilläde hon fint, »men ... jag förtjänar det icke. Strax jag
kom hit, ville jag icke se er, jag ville icke be er om något,
jag föraktade folk af gammal adel, hvilka man sade trängdes
omkring er som supplikanter — jag tyckte, att ni som en
röfvare hade tagit den gode kungens plats. Jag ville hellre
vara fattig — fast Gud skall veta, att det är förfärligt 1 —
än att ha er att tacka för något.»

»Och så öfvertalade man er dock trots allt?»...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free