- Project Runeberg -  En roman om förste konsuln från den 18 brumaire till freden i Amiens /
185

(1904) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»’Grekisk — ridderlig!’ Inte sant, Edmée» — han
hade sin vanliga, litet ironiska hvardagsstämma — »jag är
allt annat? Låt oss nu taga skadan igen! Du är ju vacker
som en dag, min drottning.» Han böjde sig ner och
kysste henne på halsen, under örat.

Edmée satt med sänkta ögon och rörde sig icke. Hon,
som annars njöt af hans smekningar, lefde af dem, som en
blomma af solsken, hon kände plötsligt ett sting af smärta
vid denna lätta, heta kyss.

»Du är härlig, härlig är du! Hvar har jag då haft
mina ögon i afton?» — Han höll henne ut ifrån sig och strök
nedåt hennes bara hals och lätt skälfvande armar — »Furstlig
och berusande på en gång!» — Han böjde ett knä och lade
hufvudet intill hennes barm — det korta lifvet var nästan
blott tumshögt och sammanhölls af ett smalt, gyllene bälte
i form af en snok, hvars smaragdgnistrande hufvud reste
sig mellan de runda, hvita brösten och bet sig fast i den
smala smaragdkollier, som hvilade på halsen. — »En
drottning, en Afrodite, och hon är min!» Han slöt ögonen och
smålog med hufvudet mot hennes hjärta.

Han såg upp och sade ännu leende:

»Har jag berättat för dig, hvad jag hörde här om
dagen? Det var vid den stora revyn på Marsfältet den 25
Messidor. Du for förbi i en vagn med några damer. Då
pekade soldaterna på dig, och jag hörde dem säga: ’Det är
Förste Konsulns drottning!’ De togo dig för Joséphine.
Å, de visste ej, hur riktigt de träffade.»

Hon svarade icke, tryckte blott bans hufvud intill sig.
Hon märkte att han talade allt detta lappri, endast för det
han ville tala och glömma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmerofk/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free