Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma hit. Säg sedan, att min kusin i sömnen gått ut ur
huset och af våda fallit i dammen.» — Han satt stilla med
nedböjdt hufvud. Plötsligt höjde han det igen och återtog
långsamt: — »Låt kalla Förste Konsuln — säg honom, att
Mademoiselle de La Feuillade är död.»
Vattnet droppade långsamt ned på det inlagda golfvet.
Han torkade med en duk hennes ansikte och bara armar.
Hon hade ej varit död länge, kanske blott en kvarts timme;
hennes ansikte var friskt, men blekt, hennes ögon voro
slutna, och det såg ut, som om hon sof.
Då hördes hastiga steg i den lilla trappan, och genom
den uppslagna dörren stormade Bonaparte in. Louis lyfte
handen, liksom för att bjuda tystnad: denna våldsamhet
kränkte den döda.
»Hvad är det för bud, ni vågat sända mig, Monsieur
de Chåteauneuf?» utropade han vredgadt, redan i dörren.
Bakom honom skymtade Durocs bleka ansikte, som strax
drog sig tillbaka. »Hvad har ni gjort med Mademoiselle
de La Feuillade?»
Louis reste sig upp och visade tyst med handen på
sängen. Förste Konsuln lyfte bägge händerna mot pannan
och tumlade ett par steg tillbaka. Louis gick sakta bort
och reglade alla rummets dörrar.
»När?» sade Bonaparte tonlöst. »Och i natt, ännu
efter midnatt ...»
Ofverväldigad af smärta, med ett doft skri af förtviflan,
kastade han sig öfver den döda och grät våldsamt med
ansiktet mot hennes kalla händer.
»Det måste ha händt i morse tidigt» — Louis talade
med onaturligt lugn, hans stämma ljöd kärf och hård genom
det tysta rummet. — »Hon har gått ut genom den hemliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
