Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urfva talade om deras förhållande till varandra,
deras härefter gemensamma framtid, hade
Vilhelm — det mindes han mycket väl — verkligen
också velat komma in på detta ämne och för
sin blivande hustru bekänna sin första
ungdoms grande passion, som — och det inte endast
för honom själv — haft så allvarliga följder.
Hon hade hindrat honom, hejdat orden, som
redan lågo på hans läppar, i det hon låtit honom
förstå, att hon i sin stora kärlek och oändliga
tillit till honom intet ville höra om det, som
låg före hennes tid, om de minnen, hon inte
kunde dela. Och han hade varit henne innerligt
tacksam. Då.
Men nu önskade han ofta, att han den gången
fått tala ut med henne. Att de båda, som sedan
den dagen — ja, på sätt och vis också innan —
så trofast delat livet med varandra, också
kunnat få dela denna hemlighet, som så nära rörde
honom, detta bekymmer för ett ungt
människoliv, för vilket han — han kunde resonera hur
som helst — alltid kände sig ha det största
ansvar, det önskade han innerligt. Men att n u
— så många år efteråt — komma till Marianne
och berätta henne allt detta, gräva upp
ungdomen, som hon trodde för länge sedan
begraven, säga henne något som — till och med om
hon med sympati och förlåtelse mottog hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
