Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är ingenting att tacka för... Men — han drog
på det — om du eller Marianne någonsin skulle
höra eller inbilla er... Jag tyckte det var bäst,
att någon av er visste besked. Det är ju helt
naturligt, att din far håller av sin äldsta
dotter... Inte så mycket som han håller av dig,
för du är ju hans ögonsten — men nu, sedan
han känner och tänker på din syster, pinar det
honom, att hon så länge varit övergiven bland
främmande... Som jag redan har sagt: om han
varit lagligt gift en gång förr och haft barn,
innan du blev född, inte skulle du då ha varit
hätsk eller svartsjuk på dem?
— Nej, sade Yvonne och såg upp på honom.
Jag skulle nog alltid ha tänkt på, att de voro
mina syskon.
— Det visste jag nog. Och på det sättet måste
du nu tänka på Edith. Hon har ingen i världen
— utom sin man, tilläde han hastigt. Men nu
har hon också dig.
Yvonnes blick svor evig trohet. Hon smålog
svävande. Han räckte henne sin friska hand,
och när hon tog den och deras ögon möttes,
var det liksom hon omöjligt kunde se allt detta
annorlunda än han såg det och hade berättat
det för henne. »Sådant händer, YvonneI»... Och
Edith var hennes syster...
Han släppte hennes hand och sade åter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
