Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och så får du aldrig berätta detta för
faster Anne-Sophie. Hon behöver inte veta,
att någon annan än jag vet det, men om hon
vill, kan hon ju gärna tro, att jag har gjort
vad hon önskade. Hon hade ingen rättighet
att komma till mig med det, sade han kort
och vredgat. Men det är detsamma — alltihop
är detsamma, när hon bara låter Edith vara
i fred... Och Vilhelm och Marianne sade han
efteråt.
Han låg stilla och såg inte längre på Yvonne.
Nu hade han sagt, vad han tyckte det var
nödvändigt att säga — så gott han förstod och han
hade tänkt noga över det. Om han hade gjort
Yvonne lite ont — det finge vara — när bara
Edith sluppe att få veta något, som kunde
kränka och såra henne och göra henne ännu
mera osäker och försagd gentemot dem på Urfva,
och alla dem, hon nu skulle leva ibland.
— Så snart det går för sig utan olägenhet för
Vilhelm, började han plötsligt åter tala med
Yvonne, reser jag härifrån — tillbaka till
Tyskland.
Yvonne hade inte hört ett ord om detta. Det
överskyggade allt annat — så förfärande,
överraskande och sorgligt, nästan ofattligt, föreföll
det henne. Erland Seiszing resa ifrån Urfva —
från Sverige! Bort till ett annat land... Hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
