Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna förklara, att två män plötsligt — under loppet av
en enda afton — liksom hade bytt plats i hennes hjärta.
Eller rättare: hur han hade tagit den plats, som var
beredd åt en annan... Hon skulle bara skämmas ögonen
ur sig, innan hon fick sagt hälften.
»Det är detsamma, Malin. Jag är bara glad över, att
du ännu är likadan, som du var den kvällen.»
»Är jag?» frågade Malin spakt. Hon tänkte inte ens
på, att det var underligt, att han inte alls fann henne
förändrad, som Elof strax hade gjort. Men hon märkte,
hur han mer och mer vann herravälde över henne
genom sin säkerhet och det liksom irriterade henne, på
samma gång som... Nej, hon kunde inte tänka sig, att
det kunde vara annorlunda.
»Ja, det är egentligen som om vi aldrig varit skilda
åt under hela detta år. Är det väl?»
»Nu måste jag gå hem», avbröt Malin bestämt.
»Bara jag inte kommer för sent till middagen!...»
»Och så skall jag alltså sitta ensam i någon hotellvrå
och äta min middag? ...»
»Du inbillar dig väl ändå inte, att jag skulle hålla dig
sällskap?»
»Nej — inte riktigt. Det är naturligtvis otänkbart,
att gumman skulle hitta på att bjuda mig?...»
Malin fnös föraktligt. »Tror du, att någon bjuder
någon på någonting i Paris!»
»Så får jag alltså inte se dig förrän i morgon?...»
»I morgon får du alls inte se mig. Då är jag på
ateljén hela dagen.»
»Om jag kommer med ett par teaterbiljetter till dig
och din madame, får jag nog?»
»Å, Henrik!...» Hon tittade strålande upp. »Jag
har inte så mycket roligt, att jag har mod att säga nej.
i. — Malin Skytfe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
