Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kommer du Mg», sade Hellwer plötsligt — det
var, som om ihan högt fortsatte en lång tankegång.
»Kommer du ilhåg, att en gång, då du nyss var
konfirmerad, sade du att du aldrig ville gifta dig med
någon konstnär eller läskarl. Kommer du ihåg?...»
Han såg ’halvt småleende, halvt forskande ned på
henne med de stickande ögonen.
»Det har jag ju heller inte gjort», svarade Malin
hastigt. De talade bägge lika högt som vanligt.
»Nej — du var ju rätt tidigt tämligen på det klara
med dig själv, och vad du ville... Men» — han drog
litet på det och slog nervöst med lillfingret askan av
cigarren, utan att se upp — »var det ändå inte
egentligen menat som en slags övermodig varning — till mig?»
»Å, Elof!» Malin skrattade men icke fullt naturligt.
Det var första gången i deras liv som Elof direkt lät
henne förstå, ’hur mycket hon betytt för honom. Odh
hon begrep, att ’han nu gjorde det i skydd av sitt
giftermål med Mary, som berättigade honom att anse allt
detta för »gamla historier». »Naturligtvis menade jag
ingenting!»
»Natur 1 i g t v i s gjorde du det», svarade han torrt.
»Och jag förstod det mycket väl.»
De tego bägge utan att se på varandra —
ångrade bägge de ord som fallit utan att dock någon av
dem hade förmåga att frigöra sig från intrycket av dem.
Mary reste sig från »Aftonbladet», vilket hon alltid
av gammal vana läste från första till sista linjen. Ett
ögonblick ställde hon sig i den öppna dörren och såg ut
i den vackra kvällen. Malin beredde redan plats för
henne bredvid sig på trappan.
Då sade Elof hastigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
