Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drog henne beskyddande ännu tätare
intill sig och önskade bekymradt, att de
dock hade tagit en vagn ...
Nina bara skakade på hufvudet. Hon
brydde sig sannerligen inte om en smula
blåst — »när det bara icke är på sjön/,
kom hon skrattande att säga . . . Nej, hon
hade det bra, som hon hade det.
»Om hon inte ville tänka på honom,
medan han vore borta?...»
»Det visste han ju nog, att hon ville.»
»Alltid?...»
»Nästan alltid ...»
Ingen af dem vägde sina ord. Han
sade hvad han hade på hjärtat, hvad
som föll honom på läppen, och hon
svarade alltid precis det hon menade. Det
föll sig så oändligt naturligt för dem
bägge alltsammans.
Inne i kommendörens trädgård —
porten stod gudskelof öppen — lade han
för första gången armen omkring
hennes lif och tittade i den kalla vårnattens
halfdunkel frågande ner i hennes ansikte.
»Nina?...» mumlade han.
Nina var fullständigt undergifvet
passiv. Också när han kysste henne.
»Nu vet du det,» hviskade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
