Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strax få syn på henne i det svaga, flämtande ljuset av den
ensliga, osande tranlampan på förstugubordet.
Hon svarade icke, men reste sig hastigt upp, stödd mot
ledstången.
I nästa ögonblick var han vid hennes sida, och
plötsligt — ingen av dem kunde någonsin säga, hur det
egentligen gick till — låg hon i hans armar, tätt, varmt med
kinden mot hans bröst.
— Agneta, min egen, min käraste, viskade han lycklig
innerligt ned emot henne.
Hon svarade icke, men i halvmörkret såg hon upp på
honom, ömt, en smula skyggt och liksom nyfiket. Han
förstod, att lilla Agneta på denna enda dag, i den plötsliga
strålvärmen av en häftig och äntligen fullt medveten
kärlek, vuxit till kvinna i hans armar. Och den heta, nästan
brutala passion, som förut i dansen gjort honom blind för
allt, som försiggick omkring dem, okänslig för allt annat
utom för henne, smälte — här ute i tystnaden och
ensamheten — en sekund i blid ömhet och ängsligt skälvande
innerlighet.
Det var blott ett ögonblick. En dörr gick upp där inne
— bullret av dansen och rösterna hördes. — Agneta ryckte
sig darrande ur hans famn och flög ljudlöst uppför
lofts-trappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
