Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Afrika, annnars såge det mörkt ut att finna en plats här
i världen!
— Du menar då inte?... Agneta sprang upp. Du
kan inte slåss sida vid sida med fransmän! ropade hon
i det hon i sin ångest med plötslig sinnesnärvaro grep till
närmast liggande invändning. Kom ihåg, att din far föll
för en fransk kula!
Joachim blev stående mitt för henne — deras ögon
möttes.
— Du tar fel. För det första stupade min far i kamp
med ett av kejsarens tyska regementen, och för det andra
tror jag inte det duger att ställa dem, som nu äro herrar i
Paris, till ansvar för vad som skedde vid Leipzig anno 13.
De skulle visst i hög grad betacka sig! Nej! tilläde han
egensinnigt, i det han vände sig om på klacken och åter
började sin vandring fram och tillbaka mellan fönstren
och dörren, i morgon dag vänder jag mig till chefen för
det franska krigsministeriet. Han såg flyktigt upp på
henne i förbifarten, och då hon inte svarade, tilläde han
litet exalterat:
— Grekland hade jag naturligtvis hellre offrat mitt
blod, men det behöver mig icke längre. Å — hade det bara
varit för femton år sedan! D å hade man överallt i Europa
bruk för en förtvivlad karl och en ärlig värja.
— Joachim! Agneta tog ett steg fram, och schalen
föll från hennes skuldror, i det hon lade handen på hans
arm. Jag uthärdar inte att höra dig tala på det här sättet
— jag förbjuder dig att resa.
Han stannade, och utan att taga händerna ur
västfickorna, såg han henne rakt in i ansiktet, som nu var helt
nära hans eget. De voro i detta ögonblick så lika varandra
som bror och syster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
