Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu! viskade Beata nästan hysteriskt och drog
häftigt in andedräkten, då hon inifrån förmaket hörde någon
lägga handen på låset.
Karin Maria rätade krampaktigt på sig och trädde in.
Ett ögonblick stodo Joachim och Beata orörligt tysta,
ofrivilligt lyssnande .utan att höra någonting.
— Kan du begripa, utbrast Joachim plötsligt tvärs över
rummet i ett slags hög viskning, att hon vill ha honom?
Men nu blev Beata på en gång förnärmad på systerns
vägnar. Hon hade redan under dessa timmar, sedan
samtalet i förmiddags, lärt att betrakta Stjerne med helt andra
ögon — nu, då han, så att säga, tillhörde familjen — och
det var ingen ände på alla de förträffliga egenskaper, hon
tilläde Karin Marias fästman. Men plötsligt — vid ett
buller i rummet näst intill — avbröt hon sig tvärt.
— Kusin Joachim, hon tittade bönfallande upp på
honom och drog sig hastigt baklänges ett par steg mot
köksdörren. Säg till de andra, om de skulle fråga efter mig,
att jag... att jag gått upp till mamsell Fiken ett ögonblick.
Jag... hon slog nästan tragiskt ut med handen, jag k a n
inte uthärda längre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
