- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
60

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

berättelsen om bäraren

ningsvärdt utseende; hon återvände derföre in i rummet och samrådde
med sina bägge systrar, hvilka sade: släpp dem in! — Då kom hon
tillbaka och öppnade porten för dem. De sade till henne: skola vi träda in
med din tillåtelse? Hon svarade: kommen! Sålunda inträdde Khalifen
med Djafar och Mesrur, och när systrarna blefvo dem varse, stego de
upp och helsade dem, sägande: våra gäster äro välkomna; men ett
vilkor måste vi ålägga er, nämligen det, att ni ej skolen tala om sådant,
som icke kommer er vid, på det ni måtten slippa höra sådant, som icke
skall bli er angenämt. De svarade: godt! När de satt sig ned för att
dricka, betraktade Khalifen de tre tiggame och märkte till sin förvåning,
att de alla voro blinda på venstra ögat; han kastade derefter en blick på
fruntimren och blef utom sig af beundran öfver deras skönhet och behag.
När de öfriga fortsatte drickandet och samtalet, buro systrarna fram vin
för Khalifen; men han sade: jag är en pilgrim, — och ville icke
mottaga vinet Då utbredde portvakterskan framför honom en broderad duk
och ställde derpå en porslins-flaska, hvari , hon slog något välluktande
vatten, tillika tned ett stycke is och något socker. Khalifen tackade henne
och tänkte inom sig: i morgon skall jag vedergälla henne för denna
hennes välvilja.

Sällskapet fortfor att dricka, och när vinet börjat göra sin
verkan på dem, uppstod värdinnan i huset och passade upp; men
derefter fattade hon upphandlerskans hand och sade: upp min syster, och
låtom oss afbörda oss vår skuld. Hon svarade: ja! Derefter reste sig
portvakterskan, afröjde midten af salen och anvisade tiggame plats vid
andra ändan deraf; nu ropade de tre systrarna till bäraren och sade: hur
trög är icke din vänskap! Du är icke någon främmande, utan hör huset
till. — Bäraren steg genast upp, omgjordade sig och frågade: hvad
viljen ni? — hvarpå en af systrarna svarade: stå der du är! men
upphandlerskan sade: hjelp mig; — Han blef nu varse två svarta tikar med
kedjor kring halsen, och ledde fram dem midt uti sälen. Nu stod
husets värdinna upp ifrån sin plats, sköt ärmen upp öfver handlofven,
fattade en piska och sade till bäraren: led en af dem hit fram till mig! Han
släpade fram den ena tiken vid kectøan. Tiken gnällde och ruskade på
sitt hufvud; men värdinnan aktade icke på hennes tjut, utan fortfor att
piska henne på hufvudet, tilldess hon tröttnade i armarna; då-kastade hon
bort piskan, tryckte tiken till sitt bröst, aftorkade hennes tårar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free