Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DB TRE STSTRARJU I BAGHDAD.
75
hon: — sannolikt har du dragit dem med dig. — Du pratar dumheter, —
sade han; — men mig skall du icke bedraga, skamlösa qvinna! — Med
dessa ord slet han af henne hennes kläder och band henne med
utsträckta armar och ben vid fyra pålar samt började slå henne, under det han
skriade, att hon skulle bekänna hvad som händt.
Jag var icke i stånd att uthärda hennes klagoljud, utan skyndade
uppför trapporna utom mig af fruktan, och när jag lyckligt kommit upp,
lade jag falluckan i ordning, sådan den var förut, samt betäckte den med
jord. Jag ångrade bittert hvad jag begått och tänkte på jungfrun och
hennes skönhet samt huruledes anden misshandlade henne, sedan hon
vistats hos honom i fem och tjugo år, och att han nu pinade henne endast
för min skull. Mina tankar föllo likaledes på min fader och på hans rike,
samt huruledes jag blifvit förnedrad till en vedhuggares låga stånd, och jag
upprepade följande vers:
Nar Adet bringar dig sorg, så trösta dig med att ;ihogkomma det, att en dag skall
du se fröjd och, en annan, bedröfvelse.
Jag återvände till min värd, skräddaren, och fann honom väntande
på min återkomst, som skulle han legat på ett halster öfver glödande kol.
Jag tillbringade den sistförflutna natten med ångestftillt hjerta for din skull,
— sade han, — och fruktade, att du råkat ut fur något vildt ctøur eller
någon annan fara. Lofvad vare Gud, att du kommit helbregda tillbaka!
— Jag tackade honom fur hans välvilja emot mig och gick in i min
kammare; men när jag satt der tänkande på det, som vederfarits mig, och
tadlande mig $jelf för min obetänksamhet, kom skräddaren in till mig och
sade: ute i boden står en främling, som frågar efter dig, och han har
din yxa och dina sandaler. Han kom med dem till vedhuggarne och
sade tül dem: jag gick ut vid den timme, då Mueddin kallar till
morgonbönen, och snafvade öfver dessa saker, men vet icke, hvem de tillhöra;
kunnen ni visa mig på deras egare? Vedhuggarne visade honom till dig, och
nu sitter han i min bod; gå ut och tacka honom och tag din yxa och
dina sandaler! — När jag hörde dessa ord, bleknade mitt ansigte, och
hela mitt yttre blef förändradt, och medan detta ännu varade, öppnades
golfvet i min kammare, och på denna väg inträdde främlingen, och si!
det var anden. Han hade pinat jungfrun till det yttersta; men hon ville
ingenting bekänna. Derföre tog han yxan och sandalerna och sade tfll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
