Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocn DE TRE SYSTRARNA I BAGHDAD.
81
peret ur handen på dem, då de, af fruktan att jag skulle slita sönder det
och kasta det i hafvet, började ropa och skria samt skulle hafva dödat
mig, om icke jag tecknat åt dem, att jag ville skrifva, då skepparen
sade: låt honom skrifva! Om han plumpar* skola vi jaga bort honom j
men om han skrifver val, skall jag upptaga honom till min son, ty aldrig
har jag sett förståndigare apa. Derpå fattade jag pennan, tecknade, att
jag ville hafva bläck, och skref med brefskrift följande vers»
Historien har upptecknat Sdla mSns dygder; men ingen menniska har varit i stånd
att rtkna dina.
Måtte Gad icko beröfva menniskoslägte en sådan fader. Ty bos dig finnes all för->
trfifflighet i öfvermätt.
Derefter nedskref jag med större skrift följande:
Det finnes ingen skrflkunnig, som icke skall dö; men det, som hans hand har skrif’
vit, det skall bestå.
Skrif derföre ingenting annat An det, som du kan se utan ånger, när du får se det
på uppståndelsens dagl
Ytterligare skref jag tvänne andra skriftprof tned två olika, mindre
sorter handskrift och gaf papperet åt tjenarne, som lemnade det åt
konungen. När han såg hvad som var skrifvet derpå, fann han icke
behag i någon annans handskrift än min, och ban sade till sina genare:
gån till den, som skrifvit detta, ikläden honom denna klädning, sätten
honom på en mulåsna, låten en skara musikanter gå framför honom och
fören honom hit till mig! De logo, då de hörde denna befallning; men
konungen vredgades och sade: hvad vill det säga, att jag ger er en
befallning, och ni len åt mig! De svarade: o konüng, Vi le icke åt dina
ord, utan fur det den, sonl skrifvit dessa ord, icke är någon son af Adam,
utan en apa, som tillhör skepparen på det nyligen hit anlända fartyget.
Konungen blef förvånad öfver dessa ord, men glad tillika dch sade:
den apan vill jag köpa. Han sände genast till skeppet några tjenare med
mulåsnan och hedersklädniiigcn samt sade till dem: J skolen kläda
ho1-nom i denna klädning och sätta honom upp på mulåsnan samt föra
honom hit. De kommo ned till skeppet, togo mig ifrån .skepparen och
klädde mig i hedersklädningeu; men folket såg det med förundran och
skockade sig omkring mig. Men när de fört mig till körningen, och jag blif-
T..t» ock E. Pl»II. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
