Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ber1tte1.se* om bäraren
vit honom varse, kysste jag golfvet inför honom tre gånger, och han
befallde mig att sitta ned. Jag satte mig ned på mina knän, och de
närvarande förundrade sig öfver min höfviskhet, framför alla konungen, som
nu beftølde sin uppvaktning att aflägsna sig. Alla lydde, och ingen stadT
nåde qvar mer än konungen och en snöping, en ung slaf och jag.
Konungen befallde nu, att en måltid skulle framsättas, och för honom ställdes
rätter, sådana som tillfredsställa matlusten och förnöja ögat; han gjorde
mig ett tecken, att jag skulle äta; men jag stod upp, kysste golfvet sjit
gånger och satte mig samt spisade med honom. När bordet var
borttaget, tvådde jag mina händer, fattade bläckhornet, pennan och papperet
samt skref följande tvänne verser:
Stor är min Ungtan etter dig, du IBckra spis! Jag kan icke vara lycklig dier
lefva utan dig.
Vare du min f5da dag och natt; och mitte det aldrig brista honing till att
dermed fUkta dig!
Sedan detta var skrifvet, stod jag upp och satte mig på afstånd;
men konungen såg på det, som jag hade skrifvit, läste det med största
förvåning och utropade: huru kan en apa ega ett sådant förstånd och
sådan konst att skrifva! Detta är i sanning ett under öfver alla under.
— Derefter framställdes för konungen ett schackspel, och han sade till mig:
vill du spela? Med en rörelse af mitt hufvud svarade jag: ja! nalkades
och ordnade pjeserna. Jag spelade med honom tvänne gånger och vann,
så att konungen icke visste hvad han skulle tänka, utan sade: vore detta
en menniska, så skulle hon öfvergå alla på sin tid.
Derefter sade han till snöpingen: gå till din herrskarinna och säg till
henne: efterkom konungens bud! på det hon måtte komina och
tillfredsställa sin nyfikenhet med åsynen af denna underbara apa. Snöpingen
gick och kom tillbaka med sin herrskarinna, konungens dotter, hvilken
knappt sett mig, förrän hon beslqjade sitt ansigte och sade: o min faderT
hvadan kommer det sig, att du finner nöje i att sända efter mig och låta
främmande män se mig? — Min dotter, — svarade konungen, — här
finnes ingen annan än den unga slafven och den snöping, som förde dig
hit, och denna apa samt jag ^jelf, din fader; för hvilken behöfver du då
beslöja ditt ansigte? — Denna apa, — sade hon, — är son af en
konung, och hans faders namn är Ejmàr; han är förtrollad, och anden
Djar-ctøaris, en afkomling af Iblis, är den, som förtrollat honom, efter det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
