Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DE THE SYSTRARNA I I1AGHDAD.
97
den, inandades blommornas vallukter och lyssnade till foglamas toner, med
hvilka de lofsjöngo den Ende, den Allsinägtige. Sedan jag beundrat
äpplenas fina skiftning, som liknade rodnaden på en älskad mös kinder och
den blyga, försagda älskarens blekare färg, friijdat mig åt den doftande
quittenfrukten, som spridde en lukt, liknande den af muskus och ambra,
samt åt de likt rubiner glänsande plommonen, lemnade jag detta ställe,
låste dörren och öppnade nästa rum, der jag fann en vidsträckt rymd,
bevuxen med talrika palmträd och vattnad af en bäck, som sorlade fram
mellan rosen- och jasminbuskar, lukttörne och narcisser, hvilkas dofter, af
vinden förda åt alla sidor, fyllde mitt lyerta med förtjusning. Jag tillslöt
åter dörren till det andra rummet och öppnade det tredje. Detta var en
vidsträckt sal, hvars golf var belagdt med marmor af skiftande färger,
samt med praktftilla och dyrbara ädelstenar; i salen stodo burar af
sandel- och aloëträd, och uti dessa burar sutto gungande foglar, medan andra
gungade på grenarna i de här befintliga träden. Mitt hjerta förtjustes,
min sorg var skingrad, och jag tillbragte der natten ända till morgonen.
Då öppnade jag dörren till det flerde rummet, och inanför denna dörr
fann jag en stor byggnad, som hade fyratio rum med öppna dörrar; jag
trädde in i dessa rum och såg der perlor och rubiner, chrysolither och
smaragder samt andra dyrbara stenar, hvilka ingen tunga kan beskrifva.
Jag blef utom mig af förvåning öfver allt hvad jag såg och sade: sådant
som detta är torde man icke finna uti någon konungs skattkammare. Jag
är nu min tids konung, och alla defesa skatter äro genom Guds godhet
mina, tillika med fyrtio sköna qvinnor, som alla tillhöra mig, hvilken icke
behöfver dela besittningen af dem med någon man.
På detta sätt fortfor jag att fördrifva tiden och vandrade från det ena
rummet till det andra, tilldess tretionio dagar hade gått till ända, och jag
öppnat dörrarna till alla rummen, med undantag för den, som de förtyudit
mig att öppna. Men nu blef mitt lyerta omsnärjdt af nyfikenhet att fa
veta hvad som fänns i det hundrade rummet, och för att störta mig i
elände frestade djefvulen mig till att öppna det. Jag kunde icke förmå mig
att afstå derifrån, ehuru blott en enda dag stod åter af den utsatta tiden.
Jag nalkades derföre till rummet och öppnade dörren; när jag inträdt,
möttes jag af en berusande vällukt, sådan att jag aldrig förut haft erferenhet
deraf, och denna vällukt verkade på mig så, att jag föll sanslös ned och för-
T«» E> N.ll 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
