Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
berättelsen om bäraren
blef någon stund i detta tillstådd. När jag ändtligen kommit till sans igen-,
tog jag mod till mig och gick vidare framåt. Golfvet var bestrüdt med
saffran, och rummet upplystes af gyllene lampor och ljus, från hvilka muskus
och ambra doftade; två stora rökelsekar, fyllda med aloëträd och ambra
samt ett rökverk, blandadt med honing, spridde vällukt öfver hela rummet.
Jag såg likaledes en svart häst, kolsvart som den svartaste natt, stående
vid en krubba af hvit kristall, fylld med rensadt sesamum, hvarjemte en
annan krubba, som liknade den förra, innehöll rosenvatten, slaget på
muskus; hästen var sadlad och betslad, och hans sadel var af rödt guld.
Utom mig af förundran, tänkte jag för mig sjelf: denna häst måste vara
den yppersta af sitt slag, — och förförd af djefvulen ledde jag ut honom
och satte mig upp i sadeln. Hästen rörde sig icke från stället. Då
sparkade jag till honom med min häl; men han rörde sig ändock icke, förrän
jag tagit ett spö och slagit till honom dermed. Knappt hade han känt
släget, förrän han gaf ifrån sig ett läte, som liknade åskans dån, bredde
ut ett par stora vingar, flög upp med mig till en svindlande höjd genom
luften och slutligen sänkte sig på taket af ett annat palats, der han
kastade mig ifrån sin rygg och, medan jag satt der, våldsamt slog mig i
ansigtet med sin svans, ryckte ut mitt venstra öga och flög derifrån.
I denna belägenhet steg jag ned ifrån taket och träffade der
nedanföre de enögda ynglingarne, hvilka jag förut omtalat. Så snart de
blifvit mig varse, utropade de: vi helsa dig icke välkommen! — Upptagen
mig uti er krets! — sade jag; men de svarade: vid Allah, du får icke
vistas ibland oss. Jag blef sålunda nödsakad till att skiljas ifrån dem med
sörjande hjerta och tåradt öga; och, emedan Gud beslutit, att jag skulle
lyckligt anlända hit, kom jag till Baghdad, efter det jag rakat mitt skägg
och gjort mig till tiggare.
Fortsättning af Berättelsen om de Tre Systrarna t
Baghdad.
Husets värdinna vände sig nu till khalifen, Djafar och Mesrur samt
yttrade till’ dem: låten mig nu höra hvad ni hafven att förtäya! Djaftir
närmade sig då till henne och berättade detsamma, soin han berättat
portvakterskan, då han och hans följeslagare begärde att få inträde i huset;
och när hon hört det, gaf hon dem alla fria. De begåfvo sig följaktligen
bort, och när de konjinit ut på gatan, frågade khalifen tiggarne, hvart de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
