- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
102

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

berättelser oa bàrauem

prydd med perlor och juveler. Först och främst föllo dock mina ögon p&
ett glänsande ljusskimmer, och när jag kom närmare till det ställe,
hvarifrån detta ljus utgick, fann jag en glittrande diamant, stor som ett
strutsägg, hvilken låg på en liten stol och spridde omkring sig ett sken, liknande
det af ett vaxljus. Soffan var klädd med sidentyger af flerfaldiga slag och
sådan dyrbarhet, att de skulle väckt förvåning hos hvem som helst; jag
betraktade dem med förundran. I detta rum såg jag likaledes några
brinnande ljus och betänkte, att här måste hafva funnits någon lefvande
varelse, som kunnat tända dem. Härifrån begaf jag mig till en annan del
af palatset och fortsatte min vandring genom alla rummen, glömmande
mig sjelf för min förundran öfver alla dessa besynnerliga omständigheter
samt förftøupad i tankar öfver allt det, som jag sett. När det började
mörkna, ämnade jag begifva mig derifrån, men kunde icke hitta utgången,
utan vände om till det rum, der de brinnande ljusen stodo, lade mig der
på soffan, höljde öfver mig ett täcke, upprepade några ord ur Koràn och
försökte sofva, men var icke i stånd dertill. Jag kastade mig utan att (å
någon ro; men vid midnattstiden hörde jag en mild och melodisk röst läsa
i Korän. Detta förmådde mig att stiga upp; jag såg mig omkring och
blef varse en öppen dörr, hvarigenom jag kom in i ett bönerum, upplyst
af brinnande lampor och med en på golfvet utbredd bönematta, på hvilken
en ung man med vackert utseende satt och förrättade sin andakt.
Förvånad öfver att han undkommit det öde, som drabbat stadens öfriga invånare,
helsade jag honom, då han upplyfte sina ögon och helsade mig tillbaka.
Derefter yttrade jag till honom.- jag besvär dig vid sanningen af det, som
du läser i Guds Bok, att du måtte besvara den fråga, som jag ämnar
ställa till dig! —hvarpå han log och svarade: gör du först mig bekant med
anledningen dertill, att du inträdt i detta palats, så skall jag sedan besvara
din fråga! Jag berättade honom följaktligen mina händelser och begärde
att af honom la veta, huru det förhöll sig med staden. — Vänta ett
ögonblick! — sade han, lade ihop den heliga boken, stoppade den i en påse
af siden och tog derpå plats vid min sida. När jag nu betraktade honom
närmare, syntes hans anlete likt fullmånen, och hela hans personlighet var
så angenäm och behaglig, att en enda blickpå honom aflockade inig
tu-• sende suckar och tände en låga i mitt bröst. Jag upprepade min begäran,
att han måtte gifva .mig närmare underrättelser om staden, och efter det
han svarat: jag hör och lyder, — talade han som följer:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free