Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 ’
BERÄTTELSEN OM KUR ED-DIN OCn HANS SON
är icke känd af hvarken oss eller dig; återvänd derföre till ditt förnuft och
tag dig tillvara för högmod!
Attøib skyndade ögonblickligen till sin moder, Sitt el-Hosn, och
beklagade sig för henne och grät; men för tårar kunde han icke tala redigt,
och när modern hörde hans klagan och såg hans tårar, blef hennes ||jerta
brinnande för honom, och hon sade: o min son, hvi gråter du? Säg mig,
huru är det med dig! — Han berättade det, som han hört af gossarne och
läraren och sade till henne: o, min moder, säg mig, hvem som är min
fader? Hon svarade: din fader är veziren i Kairo. Men Attøibsade:han är
icke min fader; hvarföre skall du tala osanning för mig? Veziren är din
fader, icke min; men hvem är min fader? Om du icke säger mig
sanningen, skall jag sjelf stöta denna dolk i mitt bröst. — När hans moder
hörde honom fråga efter sin fader, började hou gråta vid hogkomsten af
sin farbrors son; hon påminde sig, hur älskvärd Hasan Bedr ed-Din från
Basrah varit, och allt det, som tilldragit sig mellan honom och henne samt
flpprepade några verser, hvilka började som fötøert
De väckte kärlek i mitt hjerta, men aflägsnade sig; fjerran härifrån är nu
deras hem.
Kitt förstånd öfvergaf mig, när de skiljdes härifrån; sömnen och tålamodet vilja ej
återvända till mig.
Hon och hennes son fölide strida tårar, då, si! veziren inträdde. Hans
hjerta blef brinnande i honom, när han såg deras sorg, och han frågade:
hvad är orsaken dertill, att fii gråten? Hon meddelade honom nu, huruledes
hennes son blifvit behandlad af de öfriga gossarne i skolan; och nu
började äfven veziren sjelf att gråta och påminde sig allt, som vederfarits hans
broder, honom sjelf och hans dotter, men kunde omöjligen reda alla dessa
intrasslade händelser. Helt plötsligt steg han upp, begaf sig till rådet,
trädde inför konungen, berättade alltsammans för honom och begärde hans
tillåtelse att fa resa österut till staden Basrah, för att der anställa
forskningar efter sin broders son; derjemte ombad han sultanen, att denne skulle
gifva honom med sig skrifvelser till alla de länder, genom hvilka han skulle
färdas, att, om han funne sin broders son på något ställe der, han skulle
hafva rättighet att taga honom med sig. Och han grät inför sultanen, och
konungens hjerta bevektes af medlidande med honom, och han lät skrifva
de begärda brefven till alla furstar och länder. Nu blef veziren nöjd, bad
till Gud för sultanens bästa och tog afsked af honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
