- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / I. Bandet /
146

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 ’ BERÄTTELSEN OM KUR ED-DIN OCn HANS SON

ledes till honom af en hemlighetsfull magt, och han kastade eo blick
på eunuchen samt yttrade: sannerligen känner jag icke mitt lyerta draget
till denna man; det ser ut som skulle han hafva förlorat en son. Kom
derföre in med mig, på det vi måtte förskaffa honom någon
tillfredsställelse och begagna oss af hans gästfrihet; kanske skall, om vi det göra. Gud
bistå 111ig i uppsökandet af min egen fader. Men eunuchen svarade: vid
Allah, min unga husbonde, sådant är icke passande! Huru skulle vi, som
tillhöra vezirens hus, kunna sätta oss till bords hos en kock och i hans
bod? Åtminstone måste jag söka att få bort folket, som samlat sig, så att
de icke måtte se dig; i annat fall blir det dig omöjligt att inträda i boden.
— När Bedr ed-Din hörde eunuchens svar, blef ban förvånad,
betraktade honom, medan tårarne runnö utför hans kinder, och sade:
sannerligen, mitt hjerta älskar honom! — Sådana ord gitta vi ej längre höra, —
sade eunuchen och uppmanade ynglingen att icke gå in i boden; men
Adjibs fader fäste nu sina blickar på eunuchen och sade: mägtige herre,
hvarföre vill du icke fröjda mitt hjerta och stiga in till mig? Du liknar
visserligen det svarta stoftet; men ditt hjerta är hvitt. Du har också,
blifvit omtalad i de mest lofprisande ordalag! — Eunuchen kunde icke
af-hålla sig från att skratta och sade: hvad meuar du? Tala och var kort:
och Bedr ed-Din upprepade följande rader:

Om icke hans fuilkomfigbeter, hans beundransvärda trofasthet funnits, skulle bar
icke hafva blifvit ansedd i konungars hof.

Hvilken förträfflig vaktare af harem är icke han! Och (or sin skönhets skull tjena»
han till och med af himmelens änglar!

Detta tilltal behagade eunuchen så mycket, att han fattade Adjibs hand
och förde in honom i kockens bod, der Bedr ed-Din lade upp ett fat
gra-natäplemos, tillredt med mandel och socker, af hvilket Adjib och eunuchen
åto, medan Bedr ed-Din sade till dem: er närvaro fröjdar mitt l\jerta; äten,
och måtte det väl bekomma er! Adjib sade nu till sin fader, sitt ned och
spisa med oss; måhända skall Gud förena oss med den, efter hvilken
vår längtan står! Då frågade Bedr ed-Din: o, min son, har du i dina
unga år haft sorg och blifvit skild från dem, hvilka du älskar? — Ja, o
farbroder, — svarade Actøib; — mitt hjerta är krossadt genom förlusten af
dem, som äro mig dyrbara. Den vän, som försvunnit ifrån mig, är min
fader; men jag och min morfader hafva kommit från främmande land för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free