Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMT OM SDEMS ED-DIN" OCH HANS DOTTER. 153
ratt; det Br tvifvelsutan min son Hasan Bedr ed-Din, ty mig undantagen
kan ingen koka sådant mos, och af mig har han lärt sig att tillreda
detsamma.
När veziren hörde dessa ord, blef han ytterligt glad och. utropade:
hvad jag längtar efter att få se min broders son! Är det verkligen ödets
beslut att återförena oss med honom! Denna återförening hoppas jag dock
icke genom medverkan af någon annan än Gud, hvars namn vare prisadt!
Han stod genast upp och ropade på sina tjenare, sägande till dem: tjugo
af eder skola gå till kockens hus och rifva ned detsamma, bakbinda
honom med hans egen turban och föra hit honom med våld, likväl utan att
tillfoga hans person någonting ondt. De svarade: höra är lyda!
Derefter red veziren genast till palatset, der han föreställde sig för
vicekonungen i Damask och visade honom den skrifvelse, som han medfört från
sultanen; vice-konungen kysste brefvet, lade det på sitt hufvud och
frågade: hvem är det, som förolämpat dig? Han svarade: en inan, som till
sitt yrke är kock. Vice-konungen befallde genast sina tjenare att skynda
till kockens hus; men när de kommo dit, flinno de detsamma redan
nedrifven och allt, som funnits deruti, sönderbrutet och sönderslaget, ty när
veziren begaf sig till palatset, hade hans slafvar handlat efter hans
befallning. De afvaktade nu hans återkomst från palatset, och Bedr ed-Din
tänkte för sig sjelf;: hvad kunna de väl möjligen hafva funnit uti
granat-äplemoset, eftersom en sådan olycka som denna skulle drabba"mig? När
veziren kommit tillbaka från vice-konungen och erhållit dennes tillåtelse att
gripa den, som förolämpat honom, samt föra honom bort med sig, begaf
han sig till lägret och frågade der efter kocken. Denne fördes inför
honom med händerna bundna på ryggen med sin turban; och när han blef
varse sin farbror började han bitterligen gråta och sade: o min herre,
med hvilket brott har jag blifvit befunnen? Veziren frågade: är icke du
den, som. kokat granatäpleinoset? Han svarade: jo; hafven J deruti funnit
någonting, med anledning hvaraf en menniska kan förtjena, att hennes
hufvud blir afslaget? — Detta, — var vezirens svar, — skall bli den
lindrigaste delen af den vedergällning, som är dig tillämnad. — Vill du icke göra
mig bekant med min förbrytelse? — frågade Bedr ed-Din. — Veziren
svarade: jo, detta skall strax ske. Derefter ropade han till de unga männen
och sade.- fören hit kamelerna!
De unga männen lade Bedr ed-Din uti en kista, hvilken igenlåstes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
