Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMT OM SHEMS ED-DIN OCH HANS DOTTEB. 157
le åt hans ord, tryckte honom till sitt bröst, och han omfamnade likaledes
med ömhet henne. Men snart föll han åter i tankar oeh sade: vid Allah,
det förefaller mig, som skulle allt detta hafva händt mig, medan jag var
vaken; jag begriper icke, huru eller af hvad anledning allt varit som det
varit. — Derpå lade ban sig ned för att sofva, dock ännu lika förbryllad
som förut och stundom sägande: jag såg det i drömmen, — stundom:
jag såg det, medan jag var vaken.
Så fortfor han ända till morgonen, då hans farbror, veziren Shems
ed-Din, kom in till honom och helsade honom; men så snart Bedr ed-Din
blef honom varse, utropade han: jag besvär dig vid Allah ätt säga mig?
om icke du är den, som befallde, att mina händer skulle bakbindas och
min bod utplundras, för det granatäplemoset icke var tillräckligt peppradt?
Veziren svarade: vet, o min son, att sanningen kommit i dagen och att
det, som varit fördoldt, blifvit uppenbarad t. Du är sonen af min broder,
och allt detta har jag låtit vederfaras dig blott för att fa veta, huruvida
du var den, soin besökte min dotter under hennes brölloppsnatt. Derom
var jag icke öfvertygad, förrän jag såg, att du kände igen huset och din
turban, dina underkläder, ditt guld och de bägge papperen, nämligen det,
som du sjelf skref, och det, sora din fader, min broder, hade skrifvit. Jag
hade nämligen aldrig sett dig förr, och derföre kände jag dig icke; men
din moder har jag fört med mig hit ifrån Basrah. — Efter det han så
talat, kastade han sig i brorsonens armar och grät; Bedr ed-Din, utom sig
af förundran öfver farbroderns ord, omfamnade honom och fällde likaledes
tårar i ytterlig glädje. Nu sade veziren till honom: o min son, orsaken
till allt detta är det, som gått för sig mellan mig och din fader. Och han
berättade för Bedr ed-Din alla omständigheterna vid deras tvist samt
orsaken till hans fäders resa till Basrah. Derpå lät han hemta Actøib, och
när ynglingens fader blef honom varse, sade han: detta är samma gosse,
som kastade stenen på mig; men veziren sade: han är din son. Och Bedr
ed-Din slöt honom i sina armar och upprepade följande verser:
Llngfe bar jag begråtit skiljsmessa» ifrån dig; långe dödade tårarne ifrån mina ögon;
Och jag gjorde ett löfte, att, om Försynen åter ville föra oss tillsammans, så skulle
jag aldrig meT komma ihog, att vi varit skiljda åt,
Nu har glSdjen öfverrnannat mig så, att jag faller tårar af ytterlig fröjd.
O mitt öga, vid tårar har du blifvit så vändt, att da gråter af sällhet lika vtl som
af sm&rta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>