Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■il
BERÄTTELSEN OM
som tog det, hvarefter de bägge lemnade bazaren. Slafvarne förde fram
mulåsnan åt henne, o di hon satt upp, utan att säga mig, hvem hon var,
hvarom icke heller jag sjelf af undseende ville fråga henne, och på detta sätt
blef jag hos köpmännen ansvarig för varorna samt åsamkade mig en skuld
af femtusen silfverstycken.
Jag begaf mig hem, berusad af kärlek till henne; man satte fram
måltiden för mig, och jag åt något litet; inen tankarne på hennes skönhet
och fcehag afhöllo mig från att förtära mera. Jag ville sofva, men sömnen
flydde mina ögon; och i detta tillstånd förblef jag en hel vecka.
Köpmännen begärde sina penningar af mig; men jag förmådde dem att vänta
Ennu en vecka, efter hvars förlopp damen kom tillbaka, ridande på
mulåsnan samt åtföljd af en eunuch och två andra slafvar. Hon helsade mig
och sade: o min herre, vi hafva varit tröga med att betala dig för
tygerna; skaffa nu hit penningevexlaren och tag emot dina penningar!
Peiuiinge-vexlaren kom, och eunuchen gaf honom penningarna, hvilka jag mottog;
derefter satt jag och samtalade med henne, tilldess köpmännen öppnade sina
bodar, då hon sade till mig: förskaffa mig det och det! Jag skaffade
hvad hon önskade hos köpmännen, och hon mottog varorna samt
aflägsnade sig, utan att till mig säga någonting om priset. När hon var borta,
ångrade jag derföre hvad jag gjort, ty jag hade skaffat henne varor till ett
värde af tusen guldstycken; och så snart hon försvunnit undan mina ögon,
sade jag vid mig sjelf: hvilken besynnerlig kärlek är icke detta? Hon har
lemnat mig femtusen silfverstycken och tagit varor för tusen stycken guld!
Jag befarade, att slutet skulle bli min egen ruin och för andra förlust af
deras egendom samt tänkte: köpmännen känna ingen annan än mig, och
denna qvinna är kanske blott en bedragerska, som narrat mig med sin skönhet
och sina behag; hon såg, att jag var ung, derföre dref hon sitt spel med
mig, och jag frågade henne icke en gång, hvar hon bodde.
Min bekymmersamma belägenhet fortfor, och hennes frånvaro räckte
längre än en månad. Under tiden begärde köpmännen sina penningar af
mig och ansatte mig, så att jag nödgades utbjuda all min egendom till
salu och befann mig på förderfvets brant; men under det jag.satt
fördjupad i tankar, steg hon helt oförtänkt ned ifrån sin mulåsna vid ingången
till bazaren och kom fram till mig. Så snart jag blef henne varse,
upphörde all min ängslan, och jag glömde min oro. Hon nalkades,
tilltalade mig i vänliga ordalag och sade: tag hit vågskålarna och väg dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
