Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■il
BERÄTTELSEN OM
mina tummar och stortår blefvo afskurna; — och när jag trugades af er,
blef jag nödsakad till att hålla den ed, som jag hade svurit.
Jag tilltalade honom derpå (så fortfor Sultanens hoflnköpare): säg
oss, hvad som derefter hände dig? Han svarade: när jag aflagt denna ed,
blef hon blidkad, och jag återvann hennes ynnest, och vi lefde lyckliga
tillsammans en lång tid, efter hvars furlopp hon sade: folket i khalifens
palats vet icke, att du vistats här hos inig, och ingen främmande man
har kommit härin annat än du, ehuru äfven du icke skulle hafva kommit
hit utan furstinnan Zubejdehs bistånd. Derefter lemnade hon mig
femtiotusen guldstycken och sade: tag detta guld och gack ut samt köp oss ett
rymligt hus! Jag gick och köpte ett vackert, rymligt hus, dit jag flyttade
alla de rikedomar, som hon egde, och allt det, som hon samlat, tillika med
hennes kläder och dyrbarheter. — Så förhåller det sig med mina
afskurna tummaf och tår. — Vi fortsatte vår måltid (tillade Sultanens
hofinkö-pare) och skiljdes åt; derefter tilldrog sig händelsen med den
puckelryggige. Detta är allt hvad jag har att berätta, och frid vare med dig!
Konungen sade: detta var icke mer roande än händelsen med den
puckelryggige; ja, hvad som händt den puckelryggige, är mer sällsamt än
detta, och ni skolen bli korsfästa allihop. — Då trädde Juden fram, kysste
golfvet och sade: o tidens konung, jag skall berätta dig en händelse, mer
underbar än tilldragelsen med den puckelryggige. Och konungen sade:
berätta! Hvarpå han begynde som följer:
Den Judiska I&ksrena Berättelse.
Den mest underbara bland de händelser, som tilldragit sig med mig
i mina dagar, är följande: jag vistàdes i Damask, der jag lärt och utöfvat
min konst; under det jag sysselsatte inig dermed, infann sig en dag en
hvit slaf från stadens ståthållares hus, hvilken kallade mig dit, då jag
genast följde med honom. Jag inträdde och blef vid öfra ändan af en stor
sal varse en sofTa af alabaster med deri inlagda guldplåtar, på hvilken det
låg en ^juk man; han var ung och så ädel och skön till utseendet, att han
icke egde sin like. Jag satte mig vid hans hufvudgärd och bad en tyst
bön för hans återställande till helsan, då han blickade åt mig med
ö-gonen. Jag yttrade nu till honom: o min herre, räck mig din hand! —
hvarpå han sträckte fram sin venstra hand, öfver hvilket jag blef förvånad,
så att jag sade vid mig sjelf: hvilken inbilskhet! Jag kände icke desto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
