Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■il
BERÄTTELSEN OM
sora helst du kan önska. Hon berättade derefter: jag var i går hos
jungfrun, och när hon såg mig med förkrossadt hjerta och tårade ögon, sade
hon: o min moster, hvarföre är du så bekymrad och nedslagen? — När
hon gjort denna fråga, grät jag och svarade: o min dotter och
herrskarinna, jag kom till dig i går från ett besök hos en yngling, som älskar
dig och är nära döden för din skull. Hennes hjerta blef nu rördt af
med–lidande, och hon frågade: hvem är den ynglingen, om hvilken du talar?
Jag svarade: han är min son och det barn, som är dyrbart för mitt
hjerta. Han såg dig fur några dagar sedan vid fönstret, medan du
vattnade dina blommor, och när han fick se ditt ansigte, blef han vansinnig
af kärlek till dig. Jag underrättade honom om det samtal, som jag hade
med dig första gången; men då stegrades hans sjukdom och han måste
lägga sig ned; nu är han nära döden, och om hans öde finnes det icke
något tvifvel. — När jag så talat, bleknade hon och sade: är jag ensam
orsaken till allt detta? — Ja, vid Allah, — svarade jag; — och hvad
befaller du mig att göra? — Gå till honom, — sade hon; — för till
honom min helsning och säg, att min kärlek är större än hans. Låt honom
komina hit nästa fredag före tiden för de allmänna bönerna; jag skall
gifva befallning om att porten öppnas för honom, och att han blir visad
hit upp till mig. Jag vill hafva ett kort samtal med honom; men han
skall begifva sig härifrån, inan min fader kommer hem ifrån bönen.
Knappt hade jag hört dessa ord af den gamla qvinnan, förrän den
ångest upphörde, af hvilken jag lidit; mitt hjerta blef lugnt, och jag skänkte
4 henne de kläder, som jag vid tillfället hade på mig, hvarefter hon
aflägsnade sig med de orden» tag mod till dig! Jag svarade: nu känner jag
icke längre några plågor. Folket i mitt hus och mina vänner meddelade
den ena den andra den glada underrättelsen om mitt tillfrisknande, och
på detta sätt fortfor jag ända till fredagen, då den gamla qvinnan koin
till mig och frågade, hur det stod till; jag underrättade henne om att jag
var lycklig och frisk. Sedan klädde och parfymerade jag mig samt satte
mig ned att vänta, tilldess tiden var inne att gå till bönen, då jag
ämnade begifva mig till jungfrun; men den gamla qvinnan sade till mig: du
har nu mer än tillräcklig tid; och oin du begifver dig till badet och låter
raka dig, förnämligast för att utplåna spåren af ditt illamående, så skall
det vara mer passande. — Ditt råd är godt! — sade jag; men jag skall
låt» raka mitt hufvud först och sedan begifva mig till badet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
