Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DER PUCKELRYGCIGE.
41
är Guds apostel! Lofprisad vare fullkomligheten hos Honom,som förändrar
andra, men ^jelf är oföränderlig! Jag kunde icke föreställa mig annat än
att du var en man med förstånd; men du har talat oförstånd till följe af
din sjukdom! Gud har i sin heliga bok talat om dem, som lägga band på
sin vrede, och som tillgifva menniskor; <— men du är ursäktad i alla
händelser. Jag är visserligen obekant med orsaken till din brådska; men du
vet, att din fader icke brukade göra någonting utan att rådfråga mig, och
det har blifvit sagdt, att den, till hvilken man vänder sig för att få ett godt råd,
till honom bör man sätta förtroende. Nu skall du aldrig kunna finna någon
bättre bekant med alla möjliga verldsliga angelägenheter än jag, och jag
står här redo till att tjena dig. Jag är icke missbelåten med dig, och huru
kan du då vara missbelåten med mig? Jag vill dock hafva tålamod med
dig för den välviljas skull, som din fader visat mig. — Vid Allah, — sade
jag, — du har tröttat ut mig med ditt prat och dödat mig med ditt
sladd-rande! Jag önskar, att du måtte raka mitt hufvud och begifva dig härifrån.
Jag lemnade nu fritt lopp åt min förargelse och ämnade stiga upp,
just som han fuktat mitt hufvud med vatten, då han sade: jag vet, att du
blifvit missnöjd med mig; men jag ämnar icke bli ond på dig, ty ditt
förstånd är svagt, och du är en yngling; det var icke länge sedan jag
brukade bära dig på mina skuldror och följa dig till skolan.— Nu inföll jag:
o min broder, jag besvär dig vid Allahs bud, att du aflägsnar dig ifrån
mig, på det jag måtte få ntträtta mitt ärende; gå och skynda dig! Derpå
slet jag mina kläder sönder; men när han såg mig göra detta, fattade han
rakknifven och drog densamma samt fortfor dermed, tilldess min själ var
nästan färdig att öfvergifva kroppen; nu ändtligen började han sysselsätta
sig med mitt hufvud och rakade en liten del deraf, men lyfte derefter sin
hand och sade: o min herre, all brådska kommer af djefvulen, — och han
uppläste följande vers:
ÖIYervig, men brådska icke med att uppfylla dina önskningar; var barmhertig,si
skall du trMTa en barmhertig!
Ty det flnne9 ingen hand, ntan att Guds band Ir öfver densamma, och ingen
förtryckare, som icke skall finna en starkare sådan.
O min herre, — fortfor han derefter, — jag tror icke, att du känner
min ställning inom det allmänna lifvet; min hand har hvilat på konungars,
emirers och vezirers, på visa och lärda mäns hufvuden, och om en sådan
som jag har skalden sagt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
