Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PUCKELRYGGIGE.
47
När han icke varseblef någonting annat 8n kistan, tog han denna och
lyfte upp henne på sitt hufvud; men mitt forstånd var nära att med allo
öfvergifva mig. Han begaf sig skyndsamligen ut med kistan, då jag, nu
öfvertygad, att han icke skulle släppa mig, öppnade locket och kastade
mig ut samt föll ned( på golfvet. Mitt ben blef brutet i fallet, och när
jag kom till min egen port, fann jag en hel mängd menniskor. Aldrig
hade jag sett maken till folkmassa med den, hvilken nu var samlad
derstädes-, jag började kasta guld i hopen för att afleda folkets
uppmärksamhet, och under det de sysselsatte sig med att plocka upp guldet, sprang
jag genom Baghdads mest aflägsna gator, alltjemt förföljd af barberaren,
som hvarthelst jag gick höll sig efter mig och skriade: hvilken hjertesorg
höllo de icke på att bereda mig för min herres skull! Prisad vare Gud,
som bistod mig emot dem och befriade min herre ur deras händer! Du
brådskade oupphörligt, o min herre, med att få verkställa detta ditt
olycksaliga förehafvande, tilldess du sjelf bragte denna olycka öfver dig; och om
Gud icke välsignat dig med mig, så skulle du icke hafva undkommit den
fara, hvari du störtade dig; ja, deskulle hafva kunnat omhvärfva dig med
en nöd, hvarur du aldrig skulle kunnat bli räddad. Bed derföre till Gud,
att jag måtte få lefva för din skull, på det jag äfVen hädanefter måtte
befria dig! Vid Allah, det var icke långt ifrån att du bragte förderfvet
öfver dig sjelf genom ditt olyckliga företag och din envishet att gå ensam;
men jag skall icke vara ond på dig för din förvetenhet, ty du är icke
begåfvad med synnerlig urskiljning, utan är alltför mycket obetänksam. —
Är du icke belåten med det, som du redan gjort, — ropade jag till
honom, — utan skall du ytterligare förfölja mig genom gatorna och
baza-rerna! Jag önskade, att döden måtte komma till min befrielse ifrån honom;
men döden kom icke. I öfvermåttet af min förtviflan sprang jag ifrån
honom och in uti en bod midt i bazaren; jag anropade bodens egare om
beskydd, och han körde ändtligen bort barberaren.
Nu satte jag mig ned i ett magasin, som tillhörde köpmannen, och
tänkte vid mig sjelf1 jag kan icke reda mig från denna barberare; han
skall förfölja mig både dag och natt; men jag kan icke uthärda åsynen
af honom. Derföre lät jag genast tillkalla vittnen och uppsatte en
skrifvelse, genom hvilken jag utdelade min förmögenhet åt de mina och för dem
utnämde en förvaltare, åt hvilken jag uppdrog omsorgen om både gamla
och unga, hvarjemte han skulle sälja mitt hus och alla mina fastigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
