Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
BEIIÅTTËLSEM OM
det Sr hennes vana, att, när vinet börjat göra sin verkan på henne, hon
icke tillåter någon komma sig nftra, inan hon aftagit sina ytterkläder; dn
6kall rusta dig på samma sätt och springa efter henne, då hon springer
förut, likasom ämnade hon fly ifrån dig; men du lår icke upphöra att
förfölja henne, ända tilldess du hunnit upp henne. Han stod upp och gjorde som
gumman sagt; flickan sprang förut och han efter; hon ilade från rum till
rum, aliyemt förföljd af honom. Slutligen hörde han henne gifva till ett
litet anskri midt under loppet, och när han fortsatte förföljandet, kände
han sig plötsligen falla ner och befann sig i en handvändning midt på
gatan.
Denna gata var belägen i läderförsäljarnes bazar. Der höll man på
med att utropa hudar till salu, och när det församlade folket såg min
broder i detta tillstånd, nästan naken, med afrakadt skägg, ögonbryn och
knäfvelborrar samt rödmålad i ansigtet, började det skria och skratta åt honom,
ja, slå efter honom med hudar, så att han slutligen föll sanslös omkull.
Derefter vräkte man honom på en åsna och förde honom till Wali’n, som
utropade: hvad vill detta säga? — Svaret blef: den här föll i detta
tillstånd ned på oss ur vezirens hus. YVali’n dömde honom till hundrade
pisk-slängar och förvisade honom ur staden; men jag sökte upp honom och
förde honom hemligen tillbaka och har sedan dess underhållit honom. Om
icke naturen utrustat mig med det ädla hjerta, som jag eger, skulle jag
icke haft fördrag med en sådan menniska.
Barberaren» Berättelse om sin Tredje Broder.
Min tredje broder (den blinde mannen, Bakbak), som äfven hade
tillnamnet Kufleh (Tomskallen), blef en dag af ödet och skickeisen förd till
ett stort hus, på hvars port han bultade i den förhoppning, att husets
e-gare skulle öppna för honom och gifva honom någon liten almosa.
Hus-egaren ropade: hvem bultar på porten? — men min broder svarade icke,
hvarefter mannen inanföre ropade ännu en gång med ljudelig röst: hvem
är der? Min broder svarade icke heller nu, men hörde steg närma sig,
tilldess husegaren koin till porten och öppnade densamma. Då sade min
broder: gif mig någonting för Guds skull, hvars namn vare prisadt! —
Är du blind? — frågade mannen, och min broder svarade: ja! — Räck
mig din hand! — återtog husets egare; — min broder räckte honom sin
hand, och mannen förde honom in i huset samt ledde honom från trappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
