Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PUCKELRYGGIGE. 73
ögonkast och befalla henne att förblifva stående infor mig, på det hon
måtte erfara, huru förödmjukelse smakar, och veta, att jag är tidens
sultan. Då skall hennes moder säga till mig: ö min herre, detta är din
tjenarinna, haf medlidande med henne och var henne nådig! — och hon
skall befalla henne att fylla en bägare med vin och fora den till min
mun. Då säger hennes dotter: o min herre, jag besvär dig vid Gudsbud,
att du icke förkastar denna bägare, som bjudes dig af din slafvinna, ty
jag är i sanning din slafvinna. Men jag svarar henne icke, fastän hon
tvingar mig att taga bägaren och säger: han måste bli tömd!j och förer
honom till mina läppar. Men då skall jag knyta min hand för hennes ansigte
och sparka till henne med min fot, och göra så häri — Med dessa ord
sparkade han till brickan med glasvarorna, som stod på en upphöjning,
men nu föll ned. Allt, som fanns derpå, krossades sönder, ingenting
förblef helt, och han skrek till och sade: allt detta är följden af mitt
högmod! Och han slog sig i sitt ansigte och ref sina kläder sönder; de
förbigående stadnade och sågo på honom, under det han grät och ropade:
ve mig!
Folket var nu på väg till moskéen att förrätta fredagsbönen, och
några kastade allenast en blick på honom, medan andra icke det ringaste
bekymrade sig om honom. Men under det han befann sig i denna
belägenhet och utan uppehör grät öfver förlusten af allt hvad han egde,
nalkades till honom ett fruntimmer, som ämnade sig i fredagsbönen. Hon
var en beundransvärd skönhet, och en doft af muskus utbredde sig kring
henne; hon red på en mulåsna, hvars stoppade sadel hade ett täcke af
guldbroderadt siden, och med henne följde ett stort antal tjenare. När hon
fick se de sönderslagna glasvarorna och min broders tillstånd samt hans
tårar, blef hon bevekt af medlidande med honom och frågade hur det
förhöll sig. Man svarade henne: han hade en bricka med glasvaror, hvilka
han ämnade sälja för att vinna sitt uppehälle; men nu är det
sönderslaget, och han är bedröfvad som du ser. När hon erhållit denna
upplysning, ropade hon åt en af tjenarne och sade: gif hvad du har åt den
ßtackars mannen! Hon räckte honom derpå en penningpung, hvilken han
tog och fann innehålla femhundrade guldstycken. Nu var han nära döden
af ytterlig glädje och bad till Gud for sin välgörarinna.
Han återvände hem som en rik man och satte sig ner för att
öfver-Tnm >ck E> n.ll. II B 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
