Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PUCKELRYGGIGE.
77
gon honom tillhörande egendom i detta hus? Sådan finnes Mr i stor
mängd, — svarade hon; — och om du kan hemta den härifrån, så gör
det! — Han stod upp och följde med henne, som für honom öppnade hela
kistor, fyllda med penningar, så att han blef helt häpen öfver det, som
han såg; och hon sade till honom: gå nil och lemna mig här, men skaffa
hit folk, som kan bära bort allt detta! Han gick ut och legde tio män,
med hvilka han kom tillbaka. Då han kom till porten, såg han denna
stå öppen, men fann icke en skymt af hvarken flickan eller penningarna;
dock hade hon lemnat qvar något litet penningar, tillika med husgerådet.
Deraf insåg han, att hon bedragit honom; men han tog de penningar, som
flinnos qvar, öppnade förrådsrummen, lät bortföra det, som de
innehöllo, och lemnade ingenting qvar uti huset.
Den följande natten tillbragte han i glädje och förnöjelse; men när
det blef’ morgon, såg han vid sin port tjugo krigsknektar, som grepo
honom, då han frågade dem om deras ärende, och sade till honom: \Vali’n
kallar dig! De förde honom inför VVali’n, som knappt hade blifvit honom
varse, förrän han frågade: hvarifrån har du fått de dyrbara tyger och
andra saker, som du har i din ego? — Förunna mig strafflöshet! — sade
min broder; och VVali’n kastade åt honom sin näsduk till ett tecken, att
han skulle slippa straff. Min broder berättade nu allt, som furefallit
mellan honom . och den gamla qvinnan, från det första till det sista, tillika
med flickans flykt, och tillade: af det, som jag tagit, må du taga hvad
du behagar; låt mig blott behålla så mycket, att jag dermed kan
uppehålla mitt lif! Wali’n fordrade alla penningarna och allt det öfriga; han
befarade dock, att sultanen skulle få kunskap om saken, och behöll blott en
del samt återlemnade det öfriga åt min broder, men sade till honom:
be-gif dig ifrån denna stad, eller låter jag hänga dig! Min broder svarade’:
jag hör och lyder! — samt begaf sig derifrån till en af städerna i
grannskapet. Under vägen blef han likväl öfverfallen af röfvare, soin plundrade
och slogo honom samt afskuro hans öron; men jag, som fått underrättelse
om hans olycka, begaf mig till honom med något kläder, förde honom
heinligen tillbaka till staden och försåg honom med hans dagliga nödtorft.
Barberaren* Berättelse om sin Sjette Broder.
Min sjette broder (Shakålik) fick sina läppar afskurna, o de
Rättroendes Beherskare! Han befann sig i ett tillstånd af ytterlig fattigdom och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
