Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH ENt8 EL-DJELI8.
99
låren, <fer han dtod och utropade slafvinnas roed’köpmannen samlade
omkring sig, och tflnkte åter vid sig sjelf: jag kan icke föreställa mig
annat, än att han gjort stot pS all sin egendom och nu kommit hit med
slafVinnan för att sälja henne; om detta är händelsen, huru mycket skall
icke det fröjda mitt hjerta! Han ropade derefter på mäklaren, som nalkades
och kyfesle marken för hans fötter, hvarefter veziren sade till honom: det
är min önskan att köpa denna slafvinna, som du ropar ut till salu.
Mäklaren, som omöjligen kunde göra någon invändning mot hans önskan,
förde följaktligen fram slafvinnan och ställde henne inför honom; när han
betraktade flickan och gaf akt på hennes behag, hennes yppiga vext och
hennes ljufva röst, blef han förtjust öfver henne och sade till mäklaren:
huru mycket har man redan bjudit för henne? Mäklaren svarade.-
fyratusen femhundrade guldstycken. Men så snart köpmännen hörde detta, kunde
ingen af dem bjuda ett enda silfver- eller guldstycke mer; utan alla drogo
de sig tillbaka, eftersom de voro väl bekanta med vezirens egenmägtiga
sätt att förfara. El-Muin, Såwis son, vände sig nu till mäklaren och
sade till honom: hvarföre väntar du? Tag slafVinnan för min räkning mot
fyratusen femhundrade guldstycken; fem hundrade skall du erhålla för din
egen del. — Derpå begaf sig mäklaren till Ali Nur ed-Din och sade
till denne: o min herre, slafVinnan är förlorad för dig, utan att du kan
nndfå någon betalning för henne. — Huru skall jag detta förstå? —
frågade Nur ed-Din. — Mäklaren svarade: vi tjjödo upp henne för fyratusen
femhundrade guldstycken; men den egeninägtige EI-Muin, Säwis son, kom
till slaftnärknaden, och när han såg jungfrun, fhnn hon behag inför
honom, och han sade till mig: fråga egaren, oin han vill gå in på fyratusen
guldstycken och femhundrade för din räkning? Det är min öfvertygelse, att
han vet, huruledes slafvinnan tillhör dig; gifver han dig betalningen
genast, så är detta en nåd af Gud; men jag känner hans orättrådighet och
vet, att han skall åt dig skrifva en anvisning på någon af sina
penning-vexlare, men sända bud tiH dem och befälla dem att icke lemna dig
någonting, utan hvarje gång du kommer till dem, skola de säga: i morgon
skola vi betala dig. De skola på detta sätt alltjemt uppehålla dig med
löften och skjuta upp från dag till dag, alla dina invändningar oaktadt;
men när du ligger efter dem alltför mycket, skola de säga: gif hit
invis-ningen! — och, så snart de ffitt papperet i sina händer, rifva det i
stycken. På det sattet skall du förlora priset för din slafvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
