Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH ENIS EL-DJEL1S.
97
tvänne silfverstycken, men köp något vin för detta guldstycke och lägg
kärlet på åsnan! — I sådant fall är du hvarken bäraren, pressaren eller
köparen, och ingenting skall drabba dig af det, som kommer att drabba
de öfriga.
Sheik Ibrahim log åt dessa ord och svarade: vid Allah, jag har
aldrig sett någon mer qvick än du, och icke heller hört något
angenämare tal. Och Nur ed-Din sade till honom: vi hafva kommit dig
till last, och det b|ir dig nödvändigt att efterkomma våra
önskningar; skaffa oss derföre allt det, som vi behöfva! — O min son, —
svarade sheiken, — mitt förrådsrum står öppet for dig (detta rum var
förseddt med förråder för de Rättroendes Beherrskares räkning), gack dit
in och förse dig der med hvad du vill, ty det innehåller mera än du kan
önska! — Nur ed-Din trädde’in i förrådsrummet och såg der kärl af guld,
silfver och kristaller, prydda med glittrande juveler; han tog hvad han
behöfde och hällde vinet uti lerkärlen och glasflaskorna, men satte sig
derefter ned att dricka tillika med jungfrun, och bägge förvånades öfver
skönheten af de ting, som de sågo. Sheik Ibrahim kom till dem med
välluktande blommor, men satte sig på något afstånd ifrån dein. De fortforo
att dricka och fröjda sig åt vinet, tilldess detta gjorde sin verkan på dera,
så att deras kinder började rodna, deras ögon gnistrade likasom gazellens,
och deras hår hängde ned öfver deras ansigten; sheik Ibrahim sade då vid
sig sjelf: hvarföre sitter jag här på afstånd ifrån dem? Hvarföre kan jag
icke taga plats bredvid dem? Och när skall jag en annan gång komma i
sällskap med sådana som dessa, hvilka i skönhet likna tvänne månar? —
Han närmade sig och tog plats på kanten af golfvets upphöjda del; men
Nur ed-Din sade till honom: o min herre, vid ditt lif besvär jag dig, att
nalkas och deltaga med oss! Då gick han fram till dem, och Nur ed-Din
fyllde en bägare, vände sin blick till sheiken och sade till honom: drick,
på det du måtte få ett begrepp om huru ljufligt det smakar! Men sheik
Ibrahim utropade: jag söker min tillflykt hos Allah! Sannerligen jag på
tretton år gjort någonting sådant! Nur ed-Din låtsade sig icke fästa någon
uppmärksamhet vid honom, utan tömde pokalen och kastade sig ned på
golfvet för att inbilla gubben, det han blifvit drucken.
Nu vände sig Enis el-Djelis till sheiken och sade till honom: o sheik
Ibrahim, se, huru denna man har behandlat mig. — O min herrskarinna,
T»n øeh E» N»U. II B. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>