Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
BERÄTTELSEN 011 SLR ED-DIN
— frågade han, — hvad går åt honom? Hon svarade: på detta sätt
behandlar han mig alltid; han dricker en stund, men insomnar sedan, så
•att jag blir ensam och utan sällskap. Hvem skall då skänka i åt mig,
när jag dricker? Och när jag sjunger, hvem skall lyssna till mig? —
Shei-ken blef bevekt af hennes ord, hans hjerta erfor ömhet for henne, och
han svarade: det är icke rätt, att en dryckeskamrat bär sig åt på detta
sätt. Då fyllde hon en bägare, vände sig mot sheik Ibrahim och sade
till honom: jag besvär dig vid mitt lif, att du tager denna och dricker
den i botten; förskjut icke denna bägare, utan mottag den och fröjda
mitt l\jerta! Han sträckte derföre fram sin hand, fattade bägaren och drack
i botten; och hon fyllde den åt honom för andrå gången och sade: o min
herre, detta är ännu qvar åt dig! Han svarade: vid Allah, jag kan icke
dricka det; det, som jag druckit, är tillräckligt för mig. Men hon sade:
vid Allah, det är oundvikligt! — hvarpå han tog bägaren och tömde den.
Hon räckte honom derpå den tredje bägaren, hvilken han tog och ämnade
tömma, då si! Nur ed-Din reste sig och sade till honom: o sheik
Ibrahim, hvad vill detta säga! Besvor jag icke dig för en stund sedan att
dricka, men du vägrade och sade: sannerligen, det har jag icke gjort på
tretton år? — Slagen med blygsel svarade sheik Ibrahim: vid Allah, felet
är icke mitt, utan hon öfvertalade mig. Nur ed-Din log, och de började
på nytt sitt dryckeslag; men jungfrun vände sig inot sin herre och sade
till honom: o min herre, drick du och truga icke sheik Ibrahim, så skall
du hafva ditt nöje vid å’synen af honom! Derpå började hon skänka uti
och bjuda sin herre, som å sin sida likaledes skänkte uti och lyöd henne,
hvarmed de fortforo den ena gången efter den andra, tilldess sheik
Ibrahim slutligen kastade en förvånad blick på dem och frågade: hvad skall
detta betyda? Hvad är detta för slags dryckeslag? Hvarföre skänken j
^j uti äfven åt mig, eftersom jag blifvit er dryckesbroder? — Nu
skrattade de bägge, tills de blefvo nästan sanslösa; men derefter drucko de
och skänkte uti åt honom samt fortforo på detta sätt, tills en tredjedel af
natten var förbi, då jungfrun sade: o sheik Ibrahim, med din tillåtelse vill
jag stå upp och tända ett af ljusen, som stå här. — Stig upp, — svarade
han, — men tänd icke mer än ett ljus! Men hon sprang upp, begynde med
att tända det första ljuset och slutade icke, förrän hon tändt åttio.
Derefter satte hon sig återigen, och nu sade Nur ed-Din: o sheik Ibrahim,
i huru mycken ynnest står jag hos dig? Vill du icke tillåta mig att tända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
