- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / II. Bandet /
99

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH EN IS EL-DJELIS.

99

en af dessa lampor? — Sheiken svarade: statt upp och tänd en lampa,
men låt du bli att göra mig förtret! Han steg upp, började med första
lampan, men tände alla de åttio; och hela salen tycktes dansa. Mensheik
Ibrahim var nu högeligen drucken och sade till dem: ni ären mer fallna
for muntert skämt än jag. Derpå stod han upp och öppnade alla fönstren,
men satte sig sedan ned hos dem; de fortforo att dricka och uppläsa
verser, och hela palatset gaf genljud af deras munterhet.

Men Gud, som ser och vet allt, och soin bestämt en orsak till allt,
hvad som tilldrager sig, hade beslutit, att khalifen skulle denna natt sitta
uti månskenet vid ett af de mot Tigris vettande fönstren i sitt palats.
Som han der satt, vände han sitt ansigte ut åt floden och såg skenet af
lampor och ljus spegla sig deri; han kastade en blick på trädgårdspalatset,
såg detta stråla i ljusskimmer och utbrast: kalla Djafar el-Barmeki hit
till mig! Inom ett ögonblick stod Djafar inför de Rättroendes Beherskare,
och khalifen sade till honom: du hund bland vezirer, är du min tjenare
och underrättar mig icke om det, som tilldrager sig uti staden Baghdad?
— Hvilken är anledningen till dessa ord? frågade Djafar. — Khalifen
svarade: om staden Baghdad icke vore tagen ifrån mig, så skulle icke
Förströelsens Palats vara upplyst af ljus och lampor, och icke heller dess
fönster stå öppnade. Ve dig! Hvem skulle djerfvas sådant, så framt icke
khalifVärdigheten blifvit mig beröfvad? — Hvem, — sade Djafar (och
hvarje muskel i hans sidor darrade af fruktan), — hvem har berättat dig, att
lamporna och ljusen uti Förströelsens Palats äro tända och att dess
fönster äro öppnade? Khalifen svarade: kom närmare till mig och se sjelf!
Djafar närmade sig till khalifen, kastade en blick åt trädgården och såg,
att palatset sken som en eldslåga, och att glansen deraf öfverträffade
månskenet. Han ville derföre ursäkta sheik Ibrahim, trädgårdens vaktare, ty
af det, som veziren såg, trodde han, att Ibrahim hade någon del i allt
detta, och derföre sade han: o de Bättroendes Beherskare, sheik Ibrahim
sade till mig i föra veckan: o min herre Djafar, jag skulle önska att få
gifva en högtid åt mina barn, medan jag lefver, och medan de
Bättroendes Beherskare ännu regerar. — Hvad menar du med det, som du nu
säger? — frågade jag. Han svarade.- det är min begäran, att du åt mig
af khalifen utverkar tillstånd att fa fira mina söners omskärelse i hans
palats. — Då svarade jag: gör som du vill med hänseende till högtiden
åt dina barn; om Gud vill, skall jag snart träffa khalifen och skall då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/2/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free