Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH EN IS EL-DJELIS.
107
NSr khalifen hörde detta, gjorde det honom ondt, att han skulle skilja dem
åt; han vände sig till den unga mannen och sade: o min herre, hyser du
farho-gor lör något af dig begånget brott, eller står du i gäld hos någon ? Nur ed-Din
svarade: vid Allah, o fiskare, en underbar händelse och ett utomordentligt
äfventyr har tilldragit sig med mig och denna flicka; om denna händelse vore
inristad i lyertat, skulle den kunna lända till varnagel for hvar och en, som vill
låta varna sig. — Vill du icke för oss berätta denna tilldragelse, — återtog
khalifen, — och göra oss bekanta med det, som vederfarits er? Hvem vet,
om du icke derigenom kan förskaffa dig någon tröst, ty trösten ifrån Gud
är icke långt borta. — Då sade Nur ed-Din: vill du höra vår berättelse
på bundet eller obundet språk? — Det obundna språket, — svarade
khalifen, — är ett blott tal; verser äro deremot ord, sammansatta likt perlor.
Men Nur ed-Din sänkte sitt hufvud mot golfvet och berättade derefter sina
händelser i en föüd af verser; men när han slutat, ombad khalifen honom
att meddela mer ftillständiga upplysningar. Han meddelade derföre
khalifen alltsammans från begynnelsen till slutet, och när khalifen blifvit
un-derkunnig om allt, sade han till honom: hvart ämnar du nu begifva dig?
Han svarade: Guds jord är stor. Då sade khalifen: jag skall åt dig
skrifva ett bref, som du skall lemna åt sultan Mohammed, sonen af
Sutø-màn ez-Zejni, och när han läst det, skall han icke tillfoga dig någonting
ondt. — Finnes det uti verlden någon fiskare, som brefvexlar med
konungar? — frågade Nur ed-Din. — Sannerligen är icke detta någonting,
som icke gerna kan vara möjligt. — Du har talat sanning, — återtog
khalifen; — men jag skall närmare upplysa dig om förhållandet. Vet,
att jag gick i samma skola som han och hade samma lärare, hvilken
6atte mig att undervisa honom; sedan föll lyckan honom till, och han
blef sultan, medan Gud lät mig bli en fiskare. Men aldrig har jag af
honom begärt någonting, utan att han uppfyllt min åstundan, och om jag
hvarje dag skulle af honom begära aldrig så mycket, så skulle han
ändock efterkomma mina önskningar. När Nur ed-Din hört dessa ord, sade
han till fiskaren: skrif, så får jag se, hvilken verkan deraf kan följa! Och
han tog bläckhornet och en penna samt skref: Uti den Barmhertige och
Allgode Gudens Namn! Detta bref är från Harun Er-Rashid, El-Mahdis
son, till Hans Höghet Mohammed, sonen af Sulymån ez-Zejni, hvilken
jag omfattat med min välvilja, och hvilken jag insatt till underkonung
öfver en del af mina länder. Jag låter dig veta, att öfverlemnaren af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>