- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / II. Bandet /
141

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH PRIR8E88AN DüPIJA.

141

äkta denna jungfru, efter hvilken du väckt mitt hjertas trängtan; men kom
icke tillbaka tiH mig utan henne! Veziren svarade: jag hör och lyder! Han
begaf sig hem och utdelade befallningar om anskaffande af skänker,
sådana man bör gifva åt konungar, nämligen kostbara ädelstenar och
sällsynta klenoder, pansarskjortor, liknande dem, som propheten David
förfärdigade, och dyrbara 6krin, dem ingen förmår beskrifva. Allt detta
lastades på mulor och kameler, och veziren begaf sig på väg, åtföljd af
hundrade mamluker och hundrade svarta slafvar och hundrade slafvinnor;
men fanorna och baneren utvecklades öfver hans hufvud. Konungen
uppmanade honom att komma snart tillbaka, och så snart han aflägsnat sig,
brann konung Sulejmàn Shah af längtan både dag och natt, och hans
karlek till jungfrun blef allt starkare. Imellertid hade veziren fortsatt sia
färd nätter och dagar genom ödemarker och obebodda nöjder, tilldess blott
en dagsled återstod till den stad, dit han ämnade sig. Då satt han af
sin häst vid stranden af en flod, kallade till Big en af sina yppersta
genare och befallde denne att skyndsamligen begifva sig till konung Zahr
Shah och underrätta konungen om hans annalkande. Tjenaren svarade:
jag hör och lyder! Han begaf sig skyndsamligen till staden, och när han
inträffade der, hände sig, att konung Zahr Shah satt på ett af sina
förlustelseställen utanför stadens portar, såg mannen, när han kom, igenkänd®
honom för att vara en främling och lät kalla honom inför sig.
Budbäraren kom och underrättade honom om annalkandet af veziren hos konung
SulejmAn Shah, herren öfver El-Ard El-Khadra och Ispatans Berg; och
konung Zahr Shah blef glad, helsade budbäraren välkommen, ledsagade
honom till sitt palats och sade till honom: när skiljde*» du ifrån veziren t
Han svarade: jag skiljdes från honom på morgonen vid stranden af den
och den floden; i morgon skall han komma och besöka dig; m&tte Gud
fortfarande förunna dig sin nåd och visa barmhertighet mot dina förfader!
Zahr Shah anbefallde nn en af sina vezirer att, beledsagad af konungens
flesta höfdingar, vezirer, emirer och hoflnän, begifva sig konung Sulqjmàa
Shahs vezir till mötes och dermed hedra hans herre, ty denne6 vilde
sträckte sig vida BfVer landet.

Under tiden stadnade Snlqmftn Shahs vezir qvar pfi rastningsstBllet
ända tüi midnatten och begaf sig derefter å väg till staden; men när
morgonen grydde, och solen sken GfVer höjder och slätter, nalkades
plötsligen konung Zahr Shahs vezir ned de förnämsta minnen vid konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/2/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free