Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
BERÄTTELSEN OM T ADJ EL-MULCK
yttrade icke ett ord; men hon lade fingret på sina lappar och höll det
inne- i sin mun, förde det sedan tillhopa med sitt långfinger och lade
bägge fingrarna på sin barm samt pekade på marken, hvarefter hon drog
in sitt hufvud och tillslöt luckan; men jag såg henne icke mer. Mitt hjerta
tog hon bort med sig, och jag satt ända till solgången, väntande derpå,
att hon skulle se ut genom fönstret ännu en gång; men det gjorde hon
icke; jag misströstade då om att få se henne mer och stod upp från det
ställe, der jag suttit. Sådan är min händelse, och liu ber jag dig att
hjelpa inig uti de bekymmer, i hvilka jag råkat. — Då vände hon sig
till mig och sade: o son af min farbror, oin du begärde mina ögon, skulle
jag för din skull rycka ut dem ur mitt hufvud, och jag måste bistå dig
vid vinnandet af din önskan samt bistå henne likaledes, ty hon är utom
sig af kärlek till dig, likasom du af kärlek till henne. — Hvad betyda de
tecken, som hon gjorde åt inig? — frågade jag. — Att hon lade sitt
finger på sina läppar och förde det in i sin mun, betyder, att du i hennes
ögon är detsamma som hennes ^jäl för hennes kropp, saint att hon
längtar efter sin förening med dig; näsduken betyder älskarinnans helsning till
den älskade; papperet gifver tillkänna, att hennes hjerta är fängsladt under
dig; och att hon lade två fingrar på sin barm är detsamma soin skulle
hon säga till dig: kom hit tillbaka efter tvänne dagar, på det min sorg
måtte bli skingrad genom åsynen af dig. Och vet, o son af inin farbror,
— tillade min franka, — att hon älskar dig och förtröstar på dig! Detta
är min tolkning af hennes tecken, och, om jag hade frihet att gå in och
ut efter mitt eget behag, skulle jag tillvägabringa din förening med henne på
kortaste tid och beskydda er bägge. —När jag hörde dessa ord af henne,—
sade den unga mannen, — tackade jag henne för hvad hon sagt och
tänkte vid inig sjelf: jag skall vänta tvänne dagar. Jag stadnade derföre
hemma i två dagar, utan att gå • ut eller komina in, utan att äta eller
dricka. Jag lade mitt hufvud i min fränkas sköte, och hon höll mig vid
godt mod genom sitt samtal och sade till mig: var lugn och vid godt
mod, kläd dig och begif dig till henne på utsatt tid! Hon stod upp,
klädde om mig och berökte mig med välluktande örter.
Jag stålsatte min qäl, tog mod till mig och begaf mig till den ofvan
omnämda sidogatan, der jag satt en stund på stenbänken, då, si! jalusien
öppnades. Jag vände mina ögon mot henne, och när jag såg henne,
af-svimmade jag; när jag åter hemtat mig, fattade jag mod igen, stadgade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
