Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
■KHÄTTKL8KH O* T ADJ BL-MULUK
boden. Derpå hvilade de öfver natten, och på morgonen förde veziren de
bägge ynglingarne till badet, der de tvådde sig och fördrefvo tiden på
bästa sätt, derifrån begifvande sig till sin boning för att hvila ut efter
badet, äta och dricka. Den följande natten tillbragte de uti sin bostad i
största glÄttøe och förnöjelse. Morgonen derefter stodo de upp ur sin
sömn, förrättade sina tvagningar, läste de af propheten anbefallda bönerna
och drucko sin morgondryck; men när det blef dager, och bodarne samt
bazarerna öppnades, lemnade de sitt härberge, begåfvo sig till bazaren
och öppnade boden. Denna hade af Renarne blifvit iordningställd på
bästa sätt, belagd med sidenmattor samt försedd med tvänne dynor, hvardera
till ett värde af hundrade guldstycken; på hvardera dynan hade de lagt
en hud af det slag, hvarpå konungar bruka sitta, och omgifven med en
kant af guld. Tat|j el-Muluk tog plats på den ena af dessa dynor, och
Aziz på den andra; men veziren satte sig midt uti boden, medan Renarne
stodo inför dem. Snart spridde sig ryktet om deras ankomst bland
folket, som samlade sig omkring dem och köpte af deras varor; Tadj
el-Muluk hade inan kort blifvit vida beryktad i staden, der man öfverallt
talade om den vackra och behagliga unga köpmannen. På detta sätt
tillbragte de flera dagar, under hvilken tid deras bod aldrig var tom på
kunder, tilldess veziren en dag talade med Tadj el-Muluk, bad honom noga
„bevara sin hemlighet och begaf sig till härberget för att öfverlägga om
ett sätt att gå till väga, som skulle kunna bli fördelaktigt för dem.
Under tiden sutto Ta^j el-Muluk och Aziz samtalande med hvarandra, ocb
den förre sade: hvem vet, om icke någon kommer hit, sänd af
prinsessan Durya!
På detta sätt tillbragte Tactø el-Muluk sin tid både dag och natt; men
ingen blund kom i hans ögon. Hans trånad öfverväldigade honom, ban
blef allt mer och mer mager och sjuklig, han försakade sömnens njutning
ocb afhöll sig från både mat och dryck. Icke desto mindre var han ännu
skön som fullmånen; och under det han satt i sin bod en dag, si! dä
nalkades till honom en åldrig qvinna, fö|jd af två slafvinnor, och gumman
stadnade icke stilla, förrän hon kommit rätt utanför hans bod. När hon
varseblef bans behagliga utseende, hans sköna och angenäma väsen,
förvånades hon öfver hans behag och sade: upphöjd vare fullkomligheten
hos Honom, som skapade dig! Upphtyd vare-fullkomligheten hos Honom,
•om gjort dig till en frestelse för allt skapadt! — Hon afstod icke från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
