Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH PRINSESSAN DUN JA.
185
att betrakta honom och sade.- detta Br icke någon dödlig; det kan icke
vara någon annan Sn en helig ängel! Derefter gick hon närmare till honom
och helsade honom; men han besvarade hennes helsning, stod upp henne
till mötes, förblef stående och log vänligt åt henne. Allt detta gjorde han
efter en vink af Aziz, och derefter anvisade han gumman en plats
bredvid sig samt flägtade svalka på henne, tilldess hon hade hvilat sig. Då
sade hon till honoms o min son! O du genom skönhet och behag
utmärkta yngling! Är du född i detta land? — Tactø el-Muluk svarade henne
med vältalig, ljuf och förtjusande röst: vid Allah, o min herrskarinna,
aldrig i min lefhad har jag varit uti detta land förrän nu; men här har
jag satt mig ned endast för mitt nöjes skull. Hon önskade honom lycka
och heder, helsade honom välkommen till staden och sade: hvad förslags
tyger har du fört med dig? Visa mig någonting, som är vackert; den,
som sjelf är skön, kan icke föra med sig annat än sådant, som
likaledes är skönt! — När Tadj el-Muluk hörde dessa ord, klappade hans
lyerta; men han förstod icke deras betydelse, förrän Aziz gifvit honom
en vink, då han svarade: jag har allt hvad du kan önska af tyger,
passande endast för konungar och konungadöttrar. För hvars räkning ämnar du
handla? Säg mig det, på det jag måtte kunna visa dig det bäst
passande! — Hans afsigt med denna fråga var att få upplysning om
betydelsen af hennes ord, och hon svarade: jag skulle vilja se på några tyger,
som kunna passa åt prinsessan Dur\ja, konung Shah Zemàns dotter. När
Tactø el-Muluk hörde sin älskades namn, blef han utom sig af glädje och
sade till Aziz: skaffa hit de dyrbaraste bland de varor, som du har!
Aziz lemnade honom en packa och öppnade den inför henne; men Tactø
el-Muluk sade: välj hvad som kan passa henne; detta är sådant, som
ingen har att sälja annat än jag. Den gamla qvinnan valde ett slags
tyg, som var värdt tusen guldstycken, och sade: huru högt är’
priset på detta? — Hvad, — sade han — skall jag med en sådan person
som du köpslaga om föraktliga saker? Prisad vare Gud, som lärt mig
känna dig! — Den gamla qvinnan utbrast: jag anropar öfver ditt sköna
ansigte beskyddet af Daggryningens Herre, ty ditt anlete är i sanning
skönt, och hvad du gör är det äfvenledes! Glädje åt henne, som eger
dig, framför allt, om hon är utrustad med skönhet, likasom du! Då
började Tadj el-Muluk skratta, så att han knappt kunde stå upprätt, och
sade vid sig sjelf: jag prisar Dig, som uppfyller menniskors önskningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
