Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och shems bihmhab.
NOr juveleraren hörde dessa ord af honom och förstod de verser,
som han uppläst, falide han tårar likasom Ali och meddelade honom allt
det, som händt honom med slaf-flickan, alltsedan hon skades ifrån
honom. Ali, Bekkårs son, lyssnade till hans tal, och för hvarje ord, som
han hörde, fortfor hans hy att vexla om från blekhet till rodnad, och
hans kropp blef ena gången starkare, andra gången svagare. Men när
han slutat sin berättelse, då grät Bekkårs son och sade till honom: o
min broder, min undergång är i alla händelser afgjord, och jag önskade,
att mitt slut vore nära! Jag begär af din vänskap, att du måtte biträda
mig i alla angelägenheter, tilldess Gud täckes föra allt till det slut, som
Honom godt synes, och skall jag icke med ett enda ord sätta mig emot
dig. — Juveleraren svarade: ingenting kan släcka den inom dig
flammande lågan, annat än ett möte med den, i hvilken du är förälskad; men
detta möte bör ske på något annat ställe än detta, ty här är det farligt;
mötet bör ske uti ett mig tillhörigt hus, som ligger helt nära till min
egen boning. I detta hus har slafvinnan varit med sin herrskarinna,
och detta ställe har hon sjelf valt; jag önskar derföre, att ni
måtten der träffa hvarandra, så kunnen ni den ena för den andra få klaga
öfver det, som ni lidit. — Ali, Bekkårs son, svarade: gör hvad du
önskar, och hvad du anser för lämpligt, det må ske!
Jag stadnade hos honom, — berättar juveleraren, —- denna natt och
samtalade med honom, tilldess morgonen kom, då jag förrättade
morgonbönen, skitødes ifrån honom och begaf mig till min boning. Der hade
jag icke varit länge, förrän slafvinnan kom och helsade mig; jag
besvarade hennes helsning och meddelade henne det, som blifvit
öfverenskom-met mellan mig och Ali, Bekkårs son, hvarefter hon sade: vet, att
khalifen rest bort, så’ att vi äro ensamma, och det blir säkrare och bättre att
träffas der. Jag svarade: hvad du säger är sanning; men der är icke
så bra som uti mitt andra hus, hvilket är säkrare och bättre passande för
oss. Då sade slafvinnan: det må bli så, som du anser lämpligt. Jag
begifver mig nu till min herrskarinna för att meddela henne det, som du
sagt, och underställa henne ditt förslag. Hon begaf sig genast till sin
matmoder, meddelade henne förslaget, återvände till mig och sade: min
herrskarinna gillar det, som du har sagt. Derpå framtog hon ur sin ficka
en pung, som innehöll några guldstycken, och sade till mig: min
herrskarinna helsar dig och säger till dig: tag detta och skaffa oss derför det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
