Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH MUNSBS8ÅN BUDUH. < 5?
bittra qval för hennes skull, ty han fruktade, att hon skulle sjelf taga
sitt lif. Han var villrådig roed’ hänseende till både henne och de
körningar, som af honom begärt henne till ökta, och sade till henne: om du
beslutit att icke ingå äktenskap, så upphGr då med att gå ut och in!
Han förde henne derpå uti en särskild boning och insperrade henne der,
anbefallde tio gamla qvinnor att bevaka henne och förbjöd henne att se
de sju palatserna* med ett ord låtsade, som vore han högeligen vredgad
på henne. Men till alla konungarne sande han bref, i hvilka han
meddelade dem, att hon blifvit slagen med vansinne och insperrad för ett år:
Sedan anden Dahnash berättat detta för Mejmuneh, tiBade han: hvalje
natt begifver jag mig till hennev o min herrskarinna, och betraktar henne,
ljuter under en längre stund åsynen af hennes sköna anlete och kysser
henne mellan ögonen, ander det hon ligger i sin sömn. Min kärlek till
henne är så stor, att jag ieke tillfogar henne någonting ondt, ty hennes
like uti älskvärdhet finnes ieke, och en hvar, som ser henne, blir för
hennes skull svartsjuk till och med på sig sjelf. Jag besvär dig, o min
herrskarinna, att du måtte följa med mig och beundra hennes skönhet
och älskvärdhet, hennes tadelfria vext och hållning; om du sedan Anner
för godt att aga mig efler göra mig till slaf, så gör det, ty det tillhör
dig att befhlla och dig att förbjuda. — Anden Dahnash lutade efter dessa
ord sitt hufvud ned mot Jordén och sänkte sina vingar. Men Megmuneh
skrattade åt hans ord, spottade i hans ansigte och sade: hvad värde har
väl den jungfru, om hvilken du talar? Hon har icke större värde än en
bit af ett föraktligt lerkärl. Hvad skulle du säga, om du finge se mi»
älskade! Vid Allah, jag trodde, att du hade någon underbar tilldragelse,
någon utomordentlig berättelse att förtära, du fördömde. Jag har denna
nått sett en man, sådan att, om du såge honom till och med blott i
drömmen, skulle du bli förlamad af förvåning öfv» honom. — Huru
förhåller det feig med den unga mannen? frågade Diahnash. — Hon
sva-radé: vet, o Dàhnash, att denna unga man har erfarit: detsamma, som det,
hvilket tilldragit sig med din älskade, såsom du nyss omnämde.- Hans
fader har många gånger befällt honom att förmäla sig; men han har
vägrat dertill; och sedan han på detta satt satt:sig upp emot sin fader, blef
derrøe vredgad på honom och satte honom fången i det torn, der jag
uppehåller mig, och när jag ämnade mig ut denna natt,,blef jag honom
varse: ~ O min herrskarinna, — svarade Dahnash, —i visa. mig denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
