Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oäi phinséssan bldvr.
65
härifrån hemligen, på det min trånad efter henne skulle bli ökad. — Han
ropade nu på eunuchen, son» låg sofvande vid dft-rett* och sade till
honom: ve dig, fördömde! Statt uppl — Eunuchen stod genast upp, så
sömndrucken han var, och bar tvättfetet med handkanna» in till honom.
Kamar ez-Zemån reste sig upp, förrättade tvagnmgen, läste morgonbönerna
och satte sig ned, upprepande ’Guds lof. Derpå vftnde han sig till
eunuchen, hvilken stod uppvaktande framför honom, och sade titi honom: ve
dig, o Sawåb! Hvem har varit här och fört jungfrun bort ifrån nan sida,
ander det jag sof? — Eunuchen sade: o min herre, hvilken jungfru
menar du? — Den jungfru, som sof hos mig denna natt, — svarade Kamar
ez-Zemån. Eunuchen blef utom sig af förvåning öfVer hans frågor och
svarade: ingen jungfru har varit här hos dig och icke heller någon annan;
hur skulle ock någon jungfru hafVa kunnat komma m hit, medan jag låg
sofvande vid dörren, och denna var tillåst? Vid Allah, o min herre,
hvarken man «ller qvinna har varit inne hos dig. — Men Kamar ez-Zemån
utropade: du ljuger, du nedriga slaf! Anser äfVen du dig högättad nog
tör «tt djerfras föra mig bakom ljuset, och vill du icke säga mig, hvart
den jungfrun tagit vägen, som sof vid min sida denna natt, eller låta mig
veta, hvem som fört henne ifr&n mig? Orolig öfVer hans vredgade ord
sade eunuchen: vid Allah, o min herre, jag har här sett hvarken någon
ung qvinna eller någon ung man. Men Kamar ez-Zemån upptändes al
raseri öfver hans ord ooh sade till honom ; da har blifvit inlärd att tala
osanning för mig, da fördömde! Men kom blott närmare hit till mig!
Eunuchen kom närmare; men Kamar ez-Zemàm fettade honom vid
halsen, kastade ned honom på golfvet, ställde sig med knäet på honom,
sparkade honom och grep om hans strupe, tilldess han blef sanslös.
Derefter band han brunnsrepet omkring eunuchen och sänkte ned honom i
brunnen, tilldess han nådde vatføet, i hvilket han släppte honom ned ett
stycke, ehuru det nu var den kalla årstiden och en sträng vinter. Han
doppade ned eunuchen i vattnet, drog honom åter upp och doppade
honom ned igen samt upprepade detta flera gånger å rad. Under hela tiden
ropade eunuchen på l\jelp, väsnades och skriade; -men Kamar ez-Zemfln
svarade: vid Allah, du fördömd^ jag skall icke draga upp dig urdéhna brunn,
förrän du låter mig veta, huru det förhall sig med jungfrun, och förr än
du säger mig, hvem som förde bort henne, medan jag sof. Då sade
Tam «r*’Ka N»t< in|i. I . ■ 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
