Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
BBRÄTTELSÉH OM PRINS KAMAR’ EZ-ZEMAN
eunuchen: befria mig härifrån, o min herre, så skall jag säga dig
sanningen utan omsvep. Kamar ez-Zemàn drog upp honom ur brunnen och
band honom lös; men slafven var yr i hufvudet af doppningen i det kalla
vattnet samt af de slag och de plågor, han måst utstå. Han darrade likt
vassröret Tör blåsten; hans käkar voro som ihoplåsta, och vattnet
strömmade från hans kläder. Men när han väl kommit på torra golfvet, sade
han: tillåt mig, o min herre, att gå ut och taga af mig mina kläder, vrida
ur dem, breda ut dem > solen för att torkas samt kläda på mig andra;
sedan skall jag genast komma tillbaka och underrätta dig om huru det
står till med jungfrun samt tör dig berätta hvad jag vet om henne. —
Vid Allah, du skändliga slaf, — återtog Kamar ez-Zemàn, — om da
icke hade erfarit dödens smärtor, så skulle du icke hafva bekänt
sanaingen. Gack och gör som du säger; men kom snart tillbaka och berätta
mig, huru det förhåller sig med jungfrun!
Eunuchen gick, knappt troende på sin befrielse, och sprang, utan att
stadna, till konung Shah Zemån, Kamar ez-Zemåns fader, hvilken han
träffade tillsammans med sin vezir och med honom samtalande om Kamar
ez-Zemàn. Han hörde kooungen säga till veziren: sannerligen jag
under den sistförflutna natten kunnat sofva af oro för Kamar ez-Zemjta;
jag fruktar, att någon olycka skall uppstå af hans insperrande i det gamla
tornet, och det var i det hela icke rätt att sperra in honom. Men
veziren svarade: frukta icke tör honom; honqm skall, vid Allah, ingenting ondt
vederfaras! Låt honom vara insperrad under en månad, på det hans
öfvermod måtte bli kufvadt! — Medan de talade på detta sätt, kom eunuchen
in till dem i det ofvanbeskrifna tillståndet och sade till kouungen: o vår
beherskare och sultan, din son har blifvit vansinnig! Se, huru han
tilltygat mig. Han sade till mig: en jungfru har tillbringat natten hos mig
och hemügen smugit sig härifrån; berätta mig, huru dermed tillgått! Men
jag känner ingenting om denna jungfru. — När sultan Shah Zemån hörde
detta berättas om sin son Kamar ez-Zemån, uppgaf han ett anskri och
ropade: o min son! — men blef högeligen förbittrad på veziren, som hade
varit orsaken till alltsammans, och sade ti|l honom: statt upp och skaffa
mig tillförlitliga underrättelser om min son!
Veziren gick, — i sin fruktan för konungens vrede höll han på att
falla omkull öfver skörten af sin egen kaftan, — och skyndade med eunuchen
till tornet. Solen hade nu gått upp, och veziren trädde in till Kamar ez-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
