Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
berättelmn om pmm8 kamar ez-zeman
dotter och hennes gemål, lät åt dem bereda a||t det, som erfordrades fur
resan, försåg dem med hastar och dromedarer, Jillika med en bärstol för
sin dotter, lit belasta mulorna och kamelerna samt anskaffa allt, som dje.
behöfde, för resan. När dagen för affärden var inne, tog han afcked af
Kamar ez-Zemàn och skänkte honom en praktfull klädning af guldtyg,
prydd med ädelstenar, tillika med en rik skatt, hvarjemte han i hai)s
händer anförtrodde sin 1 dotter. Dereft|er följde han dem bägge till sitt rikes
gräns, der ban återigen tog afsked af Kamar ez-Zemàn samt omfamnade
sin dotter ßudur, der hon bars i. bärstolen, 00b fälldq tårar vid tanken på
skilsmessan ifrån ibenne. När han detta gjort, begaf ban .sig åter till
hennes gemål, af hvilken han på nytt tog afsked och kysste honörn, men
återvände sedan till sitt rike med sina krigare, efter det han tillsagt Kamar
ez-Zemån och dennes gemål att fortsätta sin resa.
Kamar ez-Zemån och prinsessan Budur fortsatte sålunda med sina
följeslagare färden dei) första dagen och den andra, den tredje och den
fjerde, tilldess de hade vfrit på väg en hed månad. Då stadnade de för
Att hvila på en vidsträckt och med yppigt gräs bevuxen äng, der de slogp
upp sina tält, åto, drucko och hvilade sig. Under det prinsessan Budur
sof, gick Kamar ez-Zemån ia tiJi henne och fànn henne sofvande, klädd i
en aprikosflrgad taon klädning af siden samt med en juvelbeprydd
guld-tygsslQja på sitt hufvud; vid baadet tül h^nne» underkläder hängde en
ädelsten, till färgen lik drakblodsträäets kåda, och på denna sim syntes
två rader af en skrift, inristad i bokstäfver, dem han icke kunde
lisa-Förvånad häröfver tänkte Kamar ezrZemtlii: om deuna ädelsten icjkfi hade
något synnerligt värde för hflnnq, skull® hon icke hafva, fäst højiom på
detta sätt och icke gömt undan honom så, att det ser ut, som skulle hon
aldrig kunna vara honom förutan. Hvad kan. hon väl göra dermed, och
hvilken hemlig kraft kan vii han ega? — Derpå tog, han stenen och gick
ut med honom ifrån tältet för att betrakta den yid dagsljuset; men under
det han beskådade densamma, si! då slog en fogel ned derpå, ryckte
stenen ur hans hand, flög bort ett stycke dermed, och satte sig sedan ped
på marken.
Kamar ez-Zemån fruktade att förlora den dyrbara ädelstenen 00b
skyndade efter fogeln; meu denna flög alltjemt updan, när han såg sig
förföljd af konungasonen, som fortfor att följa efter honom från dal till dal
och från kulle till kulle, tilldess det blef oatt och mörkret föll på, da ib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
