Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
berättelser ok prw8 kamar ez-zbman
log vanligt och sade till honom t upphöjd vare Mtømtij^eten hos Honom,
som räddat dig undan folket i denna stad I Han fortsatte vägen med
honom och inträdde i ett rymligt hus, der det fanns en stor sal, och i salen
sutto fyrtio ålderstigna män uti en ring rundtomkring en brinnande eld.
De ålderstigna männen, som sutto omkring elden, hemburo sin hyllning åt
densamma och dyrkade honom. Men när El-As’ad såg detta, böljade haa
darra, ehuru han icke kände förhållandet med dem. Den först omtalade
gamle mannen sade nu till de Öfriga: o J sheiker af elden, hvilken
val-signad dag är icke detta! Derpå ropade han och sade: Ghadbån, kom
hit! Då kom der fram till honom en svart slaf med ett ohyggligt ftalt
ansigte, platt näsa och i allo obehagligt utseende. Den gamle mannen
gjorde ett tecken åt slafven, som genast Qettrada El-As’ad. Når detta var
gjordt, sade den gamle mannen: för ned honom i det underjordiska
rummet och säg till slafvinnan: du skall pina honom natt och dag, mes
gifva honom ett bröd att äta om dagen och ett om natten, ända tills den
tid är inne, då resan till det Blå Hafvet och till Eldberget skall företagas;
då skola vi slagta honom såsom ett öller på berget.
Slafven förde honom ned i det nndeijordiska rummet och öfverlemnade
honom åt flickan, som begynde sin sysselsättning att pina honom och gaf
honom ett bröd i böljan af dagen samt ett vid början af natten, tillika
med en skål salt vatten mellan gryningen och soluppgången samt en
annan mellan solens fi edgång och midnatt Men de ålderstigna männen
sade till hvarandra: när Eldens Högtid är inne, skola vi offra honom på
berget och dermed blidka Elden. Slafvinnan gick ned till honom och
piskade honom så, att bloden flöt från hans lemmar och han svimmade;
derefter ställde hon vid hans hufvud ett brOd och en skål salt vatten samt
gick sin väg. El-As’ad kom till sans igen vid midnattstid, då han ftaa
sig fjettrad med kec|jor och sönderbråkad i alla lemmar af piskningen.
Då fällde han bittra tårar, tänkte på sin fordna storhet och lyoka, m
magt och sitt herradöme, suckade och veklagade samt upprepade följande
verser: i
Stanna vid ruinerna af huset och fråga dig för om oss, men tro icke, att vi iro
der såsom förut,
Ödet, &tskiljaren> bar slitit oss ifrån hvarandra; men vira fiender lita Icke blidka
sig genom Vir olyeka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
