Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
berätte18sn ok prins kamar kz-zkman
stSHet för den Allsmägtige Konungen. Derefter gjorde ban dem frågor
om Ebenholz-staden, och de sade: derifrån och till oss 8r det ett års resa
till lands och fyra månaders till sjös; dess konung heter Armanus, men
han har tagit en konung till sin måg och satt honom på sin thron;
denna konung heter Kamar ez-Zemàn, och han flr rattvis och valgörande,
frikostig och fredlig. NHr Ël-Am^jad hörde sin fader nämnas, sackade
han, grät och veklagade, men • visste icke hvart han skulle ’taga vägen.
Han hade köpt sig något mat och begaf sig dermed tiH ett afekiljdt ställe
för att förtBra den; men då kom han ihog sin broder, grät och förtärde
helt litet, men stod derefter upp och vandrade genom staden, för att
spörja tidender om sin broder. Der fann han en Musuiman, en skräddare,
hittande i sin bod; han satte sig ned hos honom och berattade sina
händelser. Men skräddaren sade till honom: har han fallit i Magiernas binder,
så skall du icke återse honom utan svårighet; men måhända skall Ond
återförena dig med honom. Derpå tillade han: vill du, o min broder, stanna
h,08,mig? Han svarade: ja. Och skräddaren blef glad deröfver.
Ei-Aindjad stannade hos honom flera dagar, och skräddaren tröstade honom,
uppmanade honom till tålamod och lärde honom konsten att syysåattkan
blef erfaren derutirian.
»"•J| • ’ !!’,•• ’’
Derefter gick han en dag ned till hafsstranden och tvådde sina
kläder. Sedan gick han i badet, iklädde sig rena kläder och gick ut i
staden för att roa sig. På sin väg mötte han en qvinna, utrustad med
skönhet och behag, yppig till vext och oöfverträffad i skönhet; när hon
såg honom, lyfte hon sin slöja från sitt ansigte, gjorde tecken åt honom
med sina ögonbryn och sina ögon, kastade vänliga blickar på honom och
upprepade födande ord:
Jag såg dig nalkas och sänkte mina Ögon, likasom skalle du, o smärta yngffag.
häfta vavlt den’strålarn|e Mien;
Ty dv Ir den skönaste ynøing, som Jag sett, skonare i da& än du<w det i gif.
Om skOnh^ten vorp delad, skulle en femtedel deraf, eller en del af en femtedel, UD-
hOra Josef,
Men allt det öfriga uteslutande dig. Måtte derföre hvarje själ bli offrad för din!
När El-Amctøad hörde dessa ord, fröjdades hans hjerta, och hon fann
behag för hans ögon; karlekens händer lekte med honom, han gjorde tit
tecken åt henne och upprepade till svar följande verserr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
