Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oöl ihunsgssan ttuuub.
ryggen och insomnade samt öfverraskades af natten.r Under tiden hade
Bahràm, så snart natten kom, ropat till ^[ömannen på skeppet och sagt
till demi hissen era segel och låtom oss begynna vår färd! De svarade:
vi höra och lyda; men vänta, tilldess vi fyllt våra vattenläglar, så skola
vi hissa seglen! Sjömännen gingo derför i land med vattenläglarna; de
vandrade rundt omkring slottet, men sågo ingenting annat än murarna
kring trädgården, hvarföre de klättrade öfver dessa, kommo ned i
trädgården och gingo fram på den väg, som ledde till springbrunnen; men
när de kommo fram dit, blefVo de varse den sofvande El-As’ad. De
kände genast igen honom och voro glada öfver att hafva funnit honom,
De fyllde sina läglar, togo honom med sig, hoppade åter öfver muren och
förde utan dröjsmål El-As’ad till Magiera Bahràm, till hvilken de sade:
mottag glada tidningar om uppfyllelsen af dina önskningar och ditt
hjertas tillfredsställande; nu kan du fröjda dig med ljud af trummor och
pipor, ty din fånge, som drottning Mardjaneh tog ifrån dig med våld, ha
blifvit flmnen och återförd af oss. Med dessa ord kastade de El-As’ad
ned för hans fötter; men när Bahràm blef honom varse, språng hans
l\jerta af fröjd och hans bröst vidgade sig. Han skänkte sjömännen nya
klädningar och befallde dem att hissa seglen utan uppskof. De hissade
sina segel och begåfvo sig af på sin resa till Eldberget samt fortsatte
sin färd ända tijl morgonen.
Sedan El-As’ad lemnat; drottning Mardjaneh, stadnade hon qvar i
rummet en stund och väntade på hans återkomst; när han icke kora
tillbaka till henne, stod hon upp och sökte honom, men kunde icke finna
honom. Då lät hon påtända |jusen och befallde slafvinnorna att leta
efter honom. Hon gick $jelf ned, såg trädgården stå öppen och förstod,
att han gått in dit Hon gick in och fann hans skor stående vid
springbrunnen, böljade derefter söka honom öfver allt i trädgården, men såg icke
till honom. Så fortfor hon att leta efter honom i trädgården ända till
morgonen, då hon förfrågade sig angående skeppet och fick höra, att det
gått till segels under första tredjedelen af natten. Då förstod hon, att
skeppsfolket hade tagit honom med sig, och detta gjorde henne förbittrad;
hon råkade i häftig vrede och befallde, att tio stora skepp skulle genast
utrustas. Sjelf klädde hon sig uti, krigisk drägt och gick om bord på ett
af de tio skeppen; med henne följde hennes krigare, utrustade med
praktfulla drägter och blänkande vapen. De hissade seglen, och hon sade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
