Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
BERÄTTELSEN’ OM
vfinner, glömmer sina blotta bekantskaper. Khalifen invande dock:
sannolikt har han blifvit hindrad från att infinna sig här genom någon
händelse, som länder honom till ursäkt; och vi skola derföre göra hooou ett
besök. — Några dagar förut hade Ala ed-Din sagt till veziren: jag
klagade för khalifen öfver den sorg, som jag erfor med anledning af uria
hustrus, Zubejdehs, död, och han skänkte mig då Kut el-Kuiub.
Veziren svarade: otn han icke hållit af dig, skulle han icke hafva skinkt
henne åt dig. Har du besökt henne, Ala ed-Din? — Han svarade: my,
vid Allah, och jag känner icke ens skilnaden mellan hennes längd och
bredd. — Hvi så? frågade Djafar. Svaret lydde: o vezir, det, som
passar sig för herren, passar icke för tjenaren. — Efter det nyssberättade
samtalet mellan khalifen och Djafar förklädde de sig bägge och begåfve
sig på besök hos Ala ed-Din, dit de gingo utan att uppehålla sig nnder
vägen; men han kände igen dem, stod upp och kysste khalifens hinder.
Khalifen fann ännu spår af sorg i hans anletsdrag och sade till honom:
o Ala ed-Din, hvad är anledningen till den sorg, hvaraf du lider? Har ds
icke besökt Kut el-Kulub? — De Rättroendes Beherskare, — lydde hans
svar, — hvad som passar sig för herren, passar sig icke för tjenaren;
sannerligen säger jag, att ända till denna stund har jag icke besökt henne,
och känner icke heller skilnaden mellan hennes längd och bredd; sk$
mig derföre ifrån henne! Khalifen sade: jag önskar ett samtal med henne,
och vill fråga henne om huru hon befinner sig. Ala ed-Din svarade: jag
hör och lyder, de Rättroendes Beherskare! Derpå begaf sig khalifen in till
henne; men så snart hon blef honom varse, stod hon upp och kysste
golfvet inför honom; ocb han yttrade till henne: har Ala ed-Din gjoit dig
något besök? Hon svarade: han har det icke, de Rättroendes Beherskare!
Jag sände och lät intøuda honom till mig; men han ville icke komma.—
Khalifen befallde då, att hon skulle återföras till palatset, och sade tü
Ala ed-Din: drag dig icke undan ifrån oss! Derefter vände han åter til
sitt palats.1
Fö|jande morgonen steg Ala ed-Din till häst, begaf sig. till domsakt
och intog den plats, som tillhörde honom i hans egenskap af Rafs
es-Sittln. Khalifen befallde nu skattmästaren att lemna veziren Djafar
tiotusen guldstycken, och när han mottagit denna summa, sade khalifen till
veziren: jag anmodar dig, att du.begifver dig till det torg, der slafvinnor
s&tøas, och att du der köper en slafvinna åt Ala ed-Din för de tiotusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
